Under 2024 träder en uppsjö av nya digitala regelverk från EU i kraft. Här är allt du behöver veta som företagare. ”Det är viktigt att redan nu förstå vilka skyldigheter och rättigheter de nya regelverken innebär för just din verksamhet”, säger Carola Ekblad, expert på digital policy.
För att kunna navigera i regeldjungeln har Svenskt Näringslivs expert på digital policy, Carola Ekblad, författat två rapporter skrivna ur företagsperspektiv som går igenom centrala delar av regelverken. I rapporterna finns checklistor för hur man måste anpassa sin verksamhet utifrån de nya spelreglerna.
Som en del av EU:s övergripande strategi att skapa en gemensam datamarknad kommer lagstiftningarna Data Act, Data Governance Act och Open Data Directive.
Vad innebär Data Act, Data Governance Act och Open Data Directive?
– Dessa lagstiftningar kompletterar varandra, och har det gemensamma målet att öka tillgången till och användningen av data. Den bakomliggande idén är att fördela värdet av och nyttan med data mellan aktörerna i dataekonomin på ett bättre och mer rättvist sätt genom att öka tillgången och användning av data. På så sätt hoppas EU kunna stimulera innovation inom produkter och tjänster, säger Carola Ekblad.
Vilka branscher påverkas av de nya regelverken?
– De nya reglerna, särskilt Data Act, kommer att ha en betydande påverkan på företag som arbetar med produkter och tjänster som genererar data. Det gäller inte minst leverantörer av uppkopplade produkter och tjänster som hör ihop med sådana produkter. Företag kommer att behöva anpassa sina verksamheter för att uppfylla de nya kraven och skyldigheterna som införs genom Data Act.
We find that AI adoption is related to three epidemic effect mechanisms: 1) Indirect co-location in industrial and regional hot-spots associated to production of AI knowledge; 2) Direct exposure to sources transmitting deep AI knowledge; 3) Relational embeddedness in the AI knowledge network. The pattern of adoption identified is highly clustered and features a rather closed system of AI adopters which is likely to hinder its broader diffusion. This has implications for policy which should facilitate diffusion beyond localized clusters of expertise. Our findings also point to the need to employ a systemic perspective to investigate the relation between AI adoption and firm performance to identify whether appropriation of the benefits of AI depends on network position and social capital.
Regeringen tillsätter en AI-kommission för att stärka svensk konkurrenskraft. Ett viktigt steg för att bidra till utveckling och användning av artificiell intelligens (AI) i Sverige.
AI har stora möjligheter – ökad innovationsförmåga, stärkt konkurrenskraft, effektivare offentlig förvaltning och bättre välfärd. Det är potential som Sverige måste ta vara på, samtidigt som vi måste hantera riskerna.
– Regeringen beslutade igår att tillsätta en AI-kommission för att stärka svensk konkurrenskraft. AI-kommission ska göra en genomlysning av Sveriges förutsättningar – från utbildning och lagstiftning till hur vi attraherar internationellt riskkapital – så att Sverige kan vara med i matchen, säger statsminister Ulf Kristersson.
Många länder och företag satsar stort på att utveckla tekniker för AI. Sverige har möjlighet att spela en roll i den pågående utvecklingen och användningen av AI. Men det kräver att vi gör mer än vi gör i dag.
– Rätt använt kan AI bidra till ökad innovationsförmåga, stärkt konkurrenskraft, bättre välfärd och effektivare offentlig förvaltning. Vi måste säkerställa att Sverige tar vara på möjligheterna samtidigt som vi hanterar riskerna för att få ut den fulla potentialen med AI. Vi behöver konkreta förslag som leder till bättre förutsättningar för konkurrenskraftig, säker och etisk AI-utveckling i Sverige, både inom den offentliga förvaltningen och inom näringslivet, säger civilminister Erik Slottner.
AI-kommissionens uppdrag blir att analysera och komma med konkreta förslag om hur AI kan främja Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation.
AI-kommissionen ska bland annat
Analysera villkoren för att bland annat högre utbildning ska vara tillräcklig för att möta morgondagens behov inom AI-användning och AI-utveckling,
identifiera hur Sverige kan agera för att främja en konkurrenskraftig och säker AI inom EU och globalt,
föreslå hur Sverige ska kunna attrahera riskkapital och underlätta innovation för stärkt konkurrenskraft inom AI,
föreslå hur offentlig förvaltning kan effektiviseras genom att använda AI, och
analysera hur användning av AI kan påverka och främja Sveriges säkerhet och motverka otillbörlig påverkan på demokratin
Arbetet kommer att ledas av Carl-Henric Svanberg, tidigare bland annat VD och koncernchef för Ericsson och numera styrelseordförande för AB Volvo. Till kommissionen knyts ett antal ledamöter med olika kompetenser och erfarenheter. Utredningen ska redovisas senast den 1 juli 2025. AI-kommissionen kommer löpande hålla Regeringskansliet informerat om sitt arbete.
Övriga ledamöter i AI-kommissionen
De förordnade ledamöterna i AI-kommissionen är professor Fredrik Heintz, styrelseordförande Sara Mazur, global samhällspolitisk chef Nicklas Lundblad, digitaliseringschef Olof Hernell, direktör Martin Svensson, informationssäkerhetsspecialist Anne-Marie Eklund Löwinder, professor Sylvia Schwaag Serger, it-direktör Marcus Matteby, förbundsordförande Ulrika Lindstrand och chefredaktör Mathias Sundin.
”It is great to see that EU have agreed on the world’s first comprehensive AI law. For the years to come, working towards a globally coherent approach will also be important, recognizing that AI will be developed and used across borders.” /Daniel Akenine, Microsoft
När arbetskraften inte räcker till krävs nya smarta lösningar och arbetssätt, som kan utföra välfärdstjänster och avlasta medarbetarna. Mot den bakgrunden är det oroväckande att de statliga satsningarna på innovation i offentlig sektor lyser med sin frånvaro. Det skriver Anders Henriksson, Leif Sandberg och Peter Danielsson, SKR.
Under AI-säkerhetstoppmötet utfärdades “Bletchley-förklaringen” av närvarande länder den 1-2 november 2023. De framhöll att Artificiell intelligens (AI) erbjuder globala möjligheter med potential att förbättra mänskligt välbefinnande, fred och välstånd. För att förverkliga detta ska AI utformas och användas på ett säkert, människocentrerat, pålitligt och ansvarsfullt sätt. AI-system finns redan i många dagliga verksamhetsområden och dess användning kommer troligen att öka.
Samtidigt som AI erbjuder möjligheter finns det också betydande risker, inklusive i dagliga livets domäner. Särskilda risker uppstår vid AI:s “frontier”, det vill säga avancerade AI-modeller som kan utföra en mängd olika uppgifter, inklusive risker för avsiktligt missbruk eller oavsiktliga kontrollproblem. Många av AI:s risker är internationella till sin natur och bäst hanteras genom internationellt samarbete.
Alla aktörer har en roll att spela för att säkerställa AI:s säkerhet, inklusive nationer, företag, civilsamhället och akademin. De som utvecklar avancerad AI har särskilt ansvar att säkerställa dessa systemens säkerhet.
I detta sammanhang planerar länderna att identifiera gemensamma AI-säkerhetsrisker, bygga politik baserat på dessa risker och stödja ett internationellt forskningsnätverk om AI-säkerhet.
Avtalet representerades av 29 länder och organisationer, inklusive Australien, Brasilien, Kanada, Kina, EU, Indien, Japan, Saudiarabien, Sydkorea, Spanien, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Storbritannien och USA, bland andra.
The first State of the Digital Decade report takes stock of the EU’s progress towards a successful digital transformation as set out in the Digital Decade Policy Programme 2030.
This report highlights the need to accelerate and deepen the collective efforts, including through policy measures and investment in digital technologies, skills and infrastructures.
On this basis, the report includes concrete recommendations to Member States ahead of the adoption of their national strategic roadmaps and for their future adjustments.
This report also includes the monitoring of the European Declaration on Digital Rights and Principles for the Digital Decade, which translates the EU’s vision of digital transformation into principles and commitments.
I en ny rapport från Digg presenteras ett förslag till nationell strategisk färdplan för den digitala utvecklingen fram till 2030. Rapporten är resultatet av ett regeringsuppdrag med målet att svara på EU:s ambition att driva på den digitala utvecklingen.
Digital transformation is argued to entail fundamental change in existing operations and strategy alike. In the public sector, there have been ample evidence of both the profound effect of digital transformation and its substantial caveats. As organizations embark on digital transformation, they formulate and execute what is referred to as digital transformation strategies. In this study, we approach the digital transformation strategies of municipalities as the resource allocation and goal setting associated with digital transformation. Through a population level content analysis, we analyze the top steering documents of all 290 Swedish municipalities over two years (2021-2022). The findings display a shift to more and more emphasis on external (as opposed to internal) direct aspired value and innovation (as opposed to efficiency) activities in the sector. We interpret this through three extant theories of drift, with the goal of exploring how theories of drift may inform the future study of digital transformation strategies in the public sector.
