Tillsammans med KvalitetsmĂ€ssan har vi pĂ„ Think AI initierat ett helt nytt pris: đ âAI i samhĂ€llets tjĂ€nstâ
Syftet? Att hylla de offentliga aktörer som inte bara pratar AI â utan faktiskt anvĂ€nder det för att göra skillnad. đ FörbĂ€ttrad livskvalitet đ± HĂ„llbar utveckling đĄ Effektivare verksamheter
Det hĂ€r Ă€r en viktig markering: AI Ă€r inte bara teknik â det Ă€r ett verktyg för att bygga ett bĂ€ttre samhĂ€lle.
đ Nomineringarna Ă€r öppna till 12 maj. đ Priset delas ut pĂ„ KvalitetsmĂ€ssan i Göteborg 11â13 november.
Det Ă€r inte AI som tar ditt jobb â det Ă€r personer som anvĂ€nder AI. Det sa den amerikanska toppekonomen Richard Baldwin under sitt besök i Sverige nyligen. Och han har en poĂ€ng. Vi stĂ„r inför en global arbetsmarknad dĂ€r digitalisering och AI gör det möjligt att flytta arbetsuppgifter till lĂ€nder med lĂ€gre lönekostnader. Detta Ă€r en utmaning som vi i Sverige mĂ„ste ta pĂ„ största allvar.
AI förÀndrar arbetslivet i grunden genom att automatisera mÄnga uppgifter, vilket riskerar att göra vissa roller överflödiga. Samtidigt finns det en brist pÄ kvalificerad arbetskraft för nya AI-relaterade roller. Om vi inte snabbt stÀrker vÄr kompetens och integrerar AI i vÄra verksamheter, riskerar arbetstillfÀllen att försvinna utomlands. Sverige mÄste stÀrka sitt AI-ledarskap för att undvika att bli beroende av andra lÀnders teknologiska lösningar.
För att möta den hÀr utmaningen behöver vi fokusera pÄ flera omrÄden:
1. LivslÄngt lÀrande och kompetenslyft: Vi mÄste satsa pÄ att utbilda fler i att anvÀnda och förstÄ AI. Kompetensutveckling Àr nyckeln till att behÄlla jobben hÀr i Sverige.
2. Nationell AI-strategi och samarbete: Offentlig sektor, nÀringsliv och akademi mÄste samverka för att stÀrka vÄr konkurrenskraft. Vi behöver skapa incitament för utbildning och innovation samt göra AI tillgÀngligt för fler yrkesgrupper.
3. Entreprenörskap och innovation: Sverige har en unik möjlighet att utveckla AI-applikationer som kan möta bÄde lokala och globala behov. Vi mÄste omfamna tekniken och hitta nya sÀtt att skapa vÀrde.
4. Ledarskap och strategisk planering: Beslutsfattare behöver vara medvetna om hur snabbt AI utvecklas och vĂ„ga ta risker för att ligga i framkant. Vi kan inte fastna i en försiktig förvaltning â vi behöver ett progressivt och modigt ledarskap.
Om vi tar dessa steg kan vi inte bara behĂ„lla arbetstillfĂ€llen utan ocksĂ„ skapa nya. AI Ă€r ett kraftfullt verktyg som kan stĂ€rka Sveriges konkurrenskraft och bidra till hĂ„llbar utveckling â men bara om vi vĂ„gar investera i kompetens och innovation.
Författaren belyser med ett pedagogiskt och konkret exempel frÄn Zeewolde hur stora tech-jÀttar som Meta anvÀnder dold lobbyverksamhet för att manipulera lokala beslutsprocesser. Det understryker ett centralt problem Àven i Sverige: demokratiska institutioner, frÄn kommunal nivÄ till regering och riksdag, stÄr ofta maktlösa inför dessa företags enorma resurser och strategiska manipulation.
Schaakes analys visar tydligt hur tech-industrins argument om att âreglering hindrar innovationâ Ă€r bĂ„de missvisande och farligt. I Sverige har debatten ofta prĂ€glats av samma argument, dĂ€r bĂ„de startups och etablerade tech-företag varnar för överreglering. Men genom att jĂ€mföra med sektorer som lĂ€kemedel och flyg blir det tydligt Ă€ven ur ett svenskt perspektiv att reglering inte bara Ă€r nödvĂ€ndigt utan ocksĂ„ kan driva innovation snarare Ă€n att begrĂ€nsa den. Svenska politiker och myndigheter borde dĂ€rför se dessa exempel som en inspiration för att vĂ„ga ta ett tydligare grepp om reglering av tech-sektorn.
SÀrskilt viktigt Àr Schaakes argument att en demokrati som kompromissar med sina vÀrderingar för att konkurrera med totalitÀra system underminerar sjÀlva fundamentet den försöker skydda. Att i Sverige anvÀnda konkurrensen med Kina som ett argument mot striktare reglering Àr dÀrför inte bara vilseledande utan ocksÄ kontraproduktivt för vÄr egen demokratiska utveckling.
Artikeln belyser ocksÄ det viktiga men underskattade faktumet att vÄra samhÀllens beroende av tech-jÀttarna Àr ett reellt sÀkerhetshot Àven i Sverige. Det Àr inte bara en frÄga om personlig integritet eller ekonomiska intressen, utan om demokratins och samhÀllets grundlÀggande funktioner. Sverige har redan sett exempel pÄ hur sÄrbar digital infrastruktur kan vara, som IT-skandalen hos Transportstyrelsen eller de stÀndiga utmaningarna kring sÀkerheten i offentlig sektor. Detta illustrerar vikten av att digital infrastruktur betraktas som en demokratisk resurs snarare Àn en kommersiell produkt.
De konkreta förslagen som Schaake presenterar Àr kloka och realistiska Àven för svensk politik: förbud mot kommersiell handel med persondata, kraftigt begrÀnsad anvÀndning av ansiktsigenkÀnning, reglering av kryptovalutor och tydlig mÀrkning av AI-produkter. Dessa ÄtgÀrder kan genomföras med politiskt mod och en tydlig vilja frÄn bÄde EU och Sveriges regering.
Slutligen Àr artikeln en kraftfull pÄminnelse om politikens ansvar Àven i Sverige. Demokratins försvar handlar inte bara om militÀr styrka och försvarsbudgetar, vilket ofta betonas i den svenska debatten, utan ocksÄ om att ta kontroll över vÄr digitala infrastruktur. Schaakes bok och denna artikel bör fungera som en vÀckarklocka för svenska politiker, beslutsfattare och allmÀnheten. Det krÀvs mod, samordning och framför allt en tydlig medvetenhet om hoten för att vÀrna demokratins framtid i Sverige och Europa.
En vÀrld som de senaste Ären kommit att domineras av tankar kring AI. Vi vill genom vÄr podd belysa olika aspekter av digitaliseringen idagFörst ut Àr Lina Cronquist, Digital idag
Under 2024 trĂ€der en uppsjö av nya digitala regelverk frĂ„n EU i kraft. HĂ€r Ă€r allt du behöver veta som företagare. âDet Ă€r viktigt att redan nu förstĂ„ vilka skyldigheter och rĂ€ttigheter de nya regelverken innebĂ€r för just din verksamhetâ, sĂ€ger Carola Ekblad, expert pĂ„ digital policy.
För att kunna navigera i regeldjungeln har Svenskt NÀringslivs expert pÄ digital policy, Carola Ekblad, författat tvÄ rapporter skrivna ur företagsperspektiv som gÄr igenom centrala delar av regelverken. I rapporterna finns checklistor för hur man mÄste anpassa sin verksamhet utifrÄn de nya spelreglerna.
Som en del av EU:s övergripande strategi att skapa en gemensam datamarknad kommer lagstiftningarna Data Act, Data Governance Act och Open Data Directive.
Vad innebÀr Data Act, Data Governance Act och Open Data Directive?
â De nya reglerna, sĂ€rskilt Data Act, kommer att ha en betydande pĂ„verkan pĂ„ företag som arbetar med produkter och tjĂ€nster som genererar data. Det gĂ€ller inte minst leverantörer av uppkopplade produkter och tjĂ€nster som hör ihop med sĂ„dana produkter. Företag kommer att behöva anpassa sina verksamheter för att uppfylla de nya kraven och skyldigheterna som införs genom Data Act.
We find that AI adoption is related to three epidemic effect mechanisms: 1) Indirect co-location in industrial and regional hot-spots associated to production of AI knowledge; 2) Direct exposure to sources transmitting deep AI knowledge; 3) Relational embeddedness in the AI knowledge network. The pattern of adoption identified is highly clustered and features a rather closed system of AI adopters which is likely to hinder its broader diffusion. This has implications for policy which should facilitate diffusion beyond localized clusters of expertise. Our findings also point to the need to employ a systemic perspective to investigate the relation between AI adoption and firm performance to identify whether appropriation of the benefits of AI depends on network position and social capital.
Regeringen tillsÀtter en AI-kommission för att stÀrka svensk konkurrenskraft. Ett viktigt steg för att bidra till utveckling och anvÀndning av artificiell intelligens (AI) i Sverige.
AI har stora möjligheter – ökad innovationsförmĂ„ga, stĂ€rkt konkurrenskraft, effektivare offentlig förvaltning och bĂ€ttre vĂ€lfĂ€rd. Det Ă€r potential som Sverige mĂ„ste ta vara pĂ„, samtidigt som vi mĂ„ste hantera riskerna.
â Regeringen beslutade igĂ„r att tillsĂ€tta en AI-kommission för att stĂ€rka svensk konkurrenskraft. AI-kommission ska göra en genomlysning av Sveriges förutsĂ€ttningar â frĂ„n utbildning och lagstiftning till hur vi attraherar internationellt riskkapital â sĂ„ att Sverige kan vara med i matchen, sĂ€ger statsminister Ulf Kristersson.
MÄnga lÀnder och företag satsar stort pÄ att utveckla tekniker för AI. Sverige har möjlighet att spela en roll i den pÄgÄende utvecklingen och anvÀndningen av AI. Men det krÀver att vi gör mer Àn vi gör i dag.
â RĂ€tt anvĂ€nt kan AI bidra till ökad innovationsförmĂ„ga, stĂ€rkt konkurrenskraft, bĂ€ttre vĂ€lfĂ€rd och effektivare offentlig förvaltning. Vi mĂ„ste sĂ€kerstĂ€lla att Sverige tar vara pĂ„ möjligheterna samtidigt som vi hanterar riskerna för att fĂ„ ut den fulla potentialen med AI. Vi behöver konkreta förslag som leder till bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för konkurrenskraftig, sĂ€ker och etisk AI-utveckling i Sverige, bĂ„de inom den offentliga förvaltningen och inom nĂ€ringslivet, sĂ€ger civilminister Erik Slottner.
AI-kommissionens uppdrag blir att analysera och komma med konkreta förslag om hur AI kan frÀmja Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös vÀlfÀrdsnation.
AI-kommissionen ska bland annat
Analysera villkoren för att bland annat högre utbildning ska vara tillrÀcklig för att möta morgondagens behov inom AI-anvÀndning och AI-utveckling,
identifiera hur Sverige kan agera för att frÀmja en konkurrenskraftig och sÀker AI inom EU och globalt,
föreslÄ hur Sverige ska kunna attrahera riskkapital och underlÀtta innovation för stÀrkt konkurrenskraft inom AI,
föreslÄ hur offentlig förvaltning kan effektiviseras genom att anvÀnda AI, och
analysera hur anvÀndning av AI kan pÄverka och frÀmja Sveriges sÀkerhet och motverka otillbörlig pÄverkan pÄ demokratin
Arbetet kommer att ledas av Carl-Henric Svanberg, tidigare bland annat VD och koncernchef för Ericsson och numera styrelseordförande för AB Volvo. Till kommissionen knyts ett antal ledamöter med olika kompetenser och erfarenheter. Utredningen ska redovisas senast den 1 juli 2025. AI-kommissionen kommer löpande hÄlla Regeringskansliet informerat om sitt arbete.
Ăvriga ledamöter i AI-kommissionen
De förordnade ledamöterna i AI-kommissionen Àr professor Fredrik Heintz, styrelseordförande Sara Mazur, global samhÀllspolitisk chef Nicklas Lundblad, digitaliseringschef Olof Hernell, direktör Martin Svensson, informationssÀkerhetsspecialist Anne-Marie Eklund Löwinder, professor Sylvia Schwaag Serger, it-direktör Marcus Matteby, förbundsordförande Ulrika Lindstrand och chefredaktör Mathias Sundin.
âIt is great to see that EU have agreed on the worldâs first comprehensive AI law. For the years to come, working towards a globally coherent approach will also be important, recognizing that AI will be developed and used across borders.â /Daniel Akenine, Microsoft
NÀr arbetskraften inte rÀcker till krÀvs nya smarta lösningar och arbetssÀtt, som kan utföra vÀlfÀrdstjÀnster och avlasta medarbetarna. Mot den bakgrunden Àr det orovÀckande att de statliga satsningarna pÄ innovation i offentlig sektor lyser med sin frÄnvaro. Det skriver Anders Henriksson, Leif Sandberg och Peter Danielsson, SKR.
Under AI-sĂ€kerhetstoppmötet utfĂ€rdades “Bletchley-förklaringen” av nĂ€rvarande lĂ€nder den 1-2 november 2023. De framhöll att Artificiell intelligens (AI) erbjuder globala möjligheter med potential att förbĂ€ttra mĂ€nskligt vĂ€lbefinnande, fred och vĂ€lstĂ„nd. För att förverkliga detta ska AI utformas och anvĂ€ndas pĂ„ ett sĂ€kert, mĂ€nniskocentrerat, pĂ„litligt och ansvarsfullt sĂ€tt. AI-system finns redan i mĂ„nga dagliga verksamhetsomrĂ„den och dess anvĂ€ndning kommer troligen att öka.
Samtidigt som AI erbjuder möjligheter finns det ocksĂ„ betydande risker, inklusive i dagliga livets domĂ€ner. SĂ€rskilda risker uppstĂ„r vid AI:s “frontier”, det vill sĂ€ga avancerade AI-modeller som kan utföra en mĂ€ngd olika uppgifter, inklusive risker för avsiktligt missbruk eller oavsiktliga kontrollproblem. MĂ„nga av AI:s risker Ă€r internationella till sin natur och bĂ€st hanteras genom internationellt samarbete.
Alla aktörer har en roll att spela för att sÀkerstÀlla AI:s sÀkerhet, inklusive nationer, företag, civilsamhÀllet och akademin. De som utvecklar avancerad AI har sÀrskilt ansvar att sÀkerstÀlla dessa systemens sÀkerhet.
I detta sammanhang planerar lÀnderna att identifiera gemensamma AI-sÀkerhetsrisker, bygga politik baserat pÄ dessa risker och stödja ett internationellt forskningsnÀtverk om AI-sÀkerhet.
Avtalet representerades av 29 lÀnder och organisationer, inklusive Australien, Brasilien, Kanada, Kina, EU, Indien, Japan, Saudiarabien, Sydkorea, Spanien, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Storbritannien och USA, bland andra.
