Kan Sverige ta ledningen i den globala revolutionen eller riskerar vi att hamna efter?
AI-drivna fordon, avancerad robotik och drönarteknik förändrar spelreglerna för samhället, industrin och arbetsmarknaden. Sverige har traditionellt varit ett föregångsland inom teknik och innovation – men frågan är om vi klarar att behålla ledartröjan när mobilitet och robotik möter artificiell intelligens.
Elfordon – mer än bara gröna transporter
Elbilar revolutionerar svensk transport, men inte enbart av miljöskäl. Fordonen förvandlas till smarta energilager på hjul, vilket öppnar för innovativa affärsmodeller inom energihantering och mjukvarutjänster. Svenska företag som Polestar (https://www.polestar.com/se/ ) och Einride (https://www.einride.tech/ ) ligger långt framme och visar vägen internationellt. Med rätt politiska beslut kan Sverige bli ledande på en marknad där energi och mobilitet integreras, något som ger nya exportmöjligheter och högkvalificerade jobb.
Nyckeln är att hitta incitament för dubbelriktad laddning och smidiga regelverk som främjar teknikutvecklingen och stärker Sveriges konkurrenskraft internationellt.
Drönare – från hobby till samhällskritisk infrastruktur
Drönarteknik har utvecklats från tekniskt experiment till en strategisk resurs för samhällsfunktioner som leveranser, övervakning och akutinsatser. I norra Sverige kan drönare bli avgörande för att effektivisera gruv- och skogsindustrier samt förbättra tillgängligheten till vård och logistik i glesbygden. Företag som Everdrone (https://everdrone.com/ ) och Katla Aero (https://www.katla.aero/ ) är exempel på svenska pionjärer inom avancerade drönarleveranser och övervakningssystem.
Foodora (https://www.foodora.se/ ) testar 5G-kopplade leveransdrönare/robotar, något som redan skådats på Södermalm i Stockholm.
SAAB (https://www.saab.com/ ) och flera startups riktar sig mot både civil och militär marknad.
Svenska politiker behöver skapa tydliga regelverk och testzoner som möjliggör storskalig innovation, så att Sverige snabbt ta plats som ett globalt centrum för drönarinnovation. Det innebär stora ekonomiska vinster och många nya arbetstillfällen.
Robotikens nya arbetsmarknad – från cobots till avancerad automation
Robotar är inte längre begränsade till industrins produktionslinjer. Samarbetande robotar, eller ”cobots”, samarbetar redan nu med människor inom lagerhantering, detaljhandel och vården. Företag som ABB (https://new.abb.com/se ), Universal Robots (https://ucdk.com/se/ )och innovativa startups som Furhat Robotics (https://www.furhatrobotics.com/ ) och Cognibotics (https://www.cognibotics.com/en ) ser nya möjligheter inom avancerad automation, där robotar tar över uppgifter från fruktplockning till komplex kirurgi.
Politiken kan spela en avgörande roll genom att stödja investeringar i automatisering och stimulera innovationssamarbeten mellan industri och forskning. Detta stärker Sveriges position och skapar kvalificerade jobb som robotoperatörer, ingenjörer och teknikspecialister.
Framtidens vinnare – Sverige kan bli en global hub
Ekonomiska vinster i sikte:
Ökad export: Globala marknader för elfordon, drönare och robotar växer explosionsartat. Svenska företag måste dra nytta av denna tillväxt och stärka landets ekonomi.
Innovativa affärsmodeller: Nya digitala tjänster och plattformar växer fram, vilket skapar möjligheter för startups och entreprenörer.
Jobbtillväxt: Nya testmiljöer och produktionsanläggningar skapar arbetstillfällen inom allt från teknikutveckling till drift och underhåll.
Ökad konkurrenskraft: Genom tydliga regelverk och stark forskning kan Sverige locka globala investeringar och positionera sig i teknikens framkant.
Lagstiftning och etik – balans mellan innovation och säkerhet
Självkörande fordon och autonoma drönare ställer nya krav på lagar och regler kring säkerhet, integritet och ansvar. Sverige har möjlighet att vara vägvisande genom att utveckla tydliga men flexibla regelverk i nära samarbete med EU. Ett etiskt perspektiv där människan sätts i centrum är avgörande för att skapa förtroende hos medborgarna.
Arbetsliv i förändring – behov av omställning och utbildning
Automatisering innebär en stor omställning för arbetsmarknaden. Yrken förändras snabbt. Långsiktiga utbildningssatsningar behövs, särskilt program i AI, drönarteknik och robotik, för att trygga kompetensen och hjälpa chaufförer och lagerarbetare att ställa om till teknikroller.
Sveriges kritiska vägval
Sverige står inför ett historiskt vägval. Genom att kraftfullt satsa på AI-driven mobilitet, robotik och drönarteknik kan Sverige positionera sig som global ledare. För detta krävs modiga beslut, nationell samordning och innovativa satsningar på testmiljöer, utbildning och regelverk. På så sätt kan Sverige säkerställa en stark, hållbar ekonomi med nya arbetstillfällen och ledande positioner på världsmarknaden.
This report examines the use and impact of AI in the financial services sector and the regulatory landscape. The Rapporteur provides policy recommendations to enable the use of AI in financial services and clarify regulatory overlaps. The report addresses aspects specific to the financial services sector and does not cover matters falling within the remit of other Committees.
Välkommen till ett aktuellt och angeläget lunchsamtal med fokus på hur AI påverkar politisk kommunikation, informationsflöden och tilliten till demokratin.
Är du kommunikations- eller samhällspolitisk chef eller kanske bara vill lära dig mer? Då är detta relevant för dig. AI förändrar snabbt spelplanen för opinionsbildning, kriskommunikation och politisk påverkan. Under detta samtal samlar vi företrädare från ledande digitala plattformar och forskare för att ge dig som strategisk kommunikatör en uppdaterad bild av:
Hur AI påverkar synlighet, förtroende och spridning av budskap
Vilka riktlinjer och lösningar som TikTok och Meta arbetar med för att säkra valintegritet och minska desinformation
Hur du kan rusta din organisation inför den nya AI-drivna medielogiken – både före och under valrörelser
Talare:
Jonas Andersson Schwarz, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola – med expertis i informationskrig och digital infrastruktur
Janne Elvelid, Head of policy för META i Sverige och Finland
Fredrik Timell, samhällspolitisk chef för Tiktok
Samtalet leds av Malin Appelgren, partner i Paues Åberg Communications, och Lars Lundberg, grundare av tankesmedjan Think AI.
När: 22 maj kl. 12:00-13:15. Lättare lunch serveras från 11:45. Var: Paues Åberg Communications, Karlavägen 58, 2 tr
Det moderna nyhetsflödet ser helt annorlunda ut än för bara ett decennium sedan. I dag spelar algoritmer – ofta drivna av artificiell intelligens – en avgörande roll för vilka nyheter som dyker upp på skärmen. Många svenskar har sociala medier som den primära nyhetskällan. Redan 2016 använde nästan hälften av svenskarna Facebook för daglig nyhetskonsumtion. 2021 uppgav fyra av fem att de tar del av nyheter via sociala medier minst tre dagar i veckan. Algoritmiska flöden har till stor del ersatt redaktörers förstasidor som portvakter för information.
Facebooks nyhetsflödes-algoritm styr vad som syns: den mäter användarnas engagemang (reaktioner, delningar, klick) och avgör vad som hamnar överst eller sorteras bort – något som blivit “publicistikens första budord” i nyhetsvärlden.
Filterbubblor, uppfattningar och opinionsbildning
Hur påverkar denna algoritmstyrning publikens uppfattningar? När flödet anpassas efter vårt beteende får vi mer av det vi redan gillar. Studier visar att algoritmerna tenderar att förstärka våra befintliga åsikter genom att bekräfta vår smak. Engagemang belönas – inlägg som upprör eller väcker starka känslor kan gynnas framför nyanserade nyheter, då ilska och sensation genererar aktivitet. Unesco har varnat för att AI-drivna algoritmer ofta likställer “engagemang” med “upprördhet”, så att känslostarkt innehåll prioriteras över sakligt.
Resultatet kan bli filterbubblor – vi möter mest information som bekräftar våra egna åsikter och intressen, vilket ger en snäv verklighetsbild. Forskaren Nils Gustafsson beskriver hur behovet av att bli delad på sociala medier gör nyheter mer tillspetsade och polariserade. I flödet ser vi fragment, det mest uppseendeväckande, och missar nyanserna. Det kan få världen att framstå som mer konfliktfylld än den är, vilket i sin tur påverkar hur opinioner formas.
Svensk medielogik i förändring
Svenska medier har tvingats anpassa sig till den algoritmstyrda verkligheten. Traditionella nyhetsmedier – från kvällstidningar till public service – konkurrerar om uppmärksamhet i flöden de inte själva kontrollerar. Redaktioner optimerar rubriker och innehåll för att tilltala plattformarnas logik, samtidigt som de balanserar för att inte tumma på trovärdigheten.
Ett exempel är hur Facebook började bestraffa vilseledande klickbete-rubriker med sin algoritm. Det tvingade medier att skärpa sin rubriksättning för att inte förlora synlighet. Även svenska medieaktörer utvecklar egna personaliserade nyhetsflöden – nyhetsappen Omni ger till exempel varje läsare ett skräddarsytt men bredare urval av nyheter. Public service-bolagen SVT och SR har ökat fokus på digital nyhetsdistribution och rekommendationer, men utan att ge avkall på bredden. SVT publicerar betydligt fler korta nyhetsklipp online istället för långa texter eller opinionsmaterial, för att vara både relevanta och allmännyttiga.
Svenska åtgärder: lagstiftning och initiativ
Utvecklingen har väckt frågan hur samhället ska hantera de utmaningar AI-drivna flöden innebär. I Sverige ökar kraven på transparens och ansvar. 2021 påpekade Riksdagen att bristen på insyn i algoritmer riskerar att undergräva “den demokratiska grundväven” och efterlyste större öppenhet så att IT-jättarna kan ställas till svars.
På EU-nivå har nya regelverk kommit – EU:s Digital Services Act (DSA) kräver att de största plattformarna öppnar upp sina algoritmer för granskning och låter användare välja bort personaliserade flöden. Dessa regler börjar nu gälla även i Sverige.
Branschen tar också initiativ. År 2024 enades branschorganisationen Utgivarna om gemensamma riktlinjer som uppmanar medieföretag att vara öppna med när och hur de använder AI. Syftet är att stärka publikens förtroende genom ökad transparens.
Demokratifrågor och medieetik
AI-styrda nyhetsflöden rymmer både möjligheter och risker för demokratin. Å ena sidan kan de göra informationen mer tillgänglig och personlig; å andra sidan finns risken att vissa perspektiv osynliggörs. Ett fragmenterat informationslandskap kan öka polariseringen och urholka den gemensamma faktagrunden för det offentliga samtalet. Hittills är tilliten i Sverige hög. Här finns inte den sortens extrema polarisering som finns på sina håll utomlands. Myndigheterna rustar samtidigt: 2022 inrättades Myndigheten för psykologiskt försvar för att bemöta desinformation och påverkanskampanjer.
Ur ett medieetiskt perspektiv ställs journalistiken inför nya dilemman. Algoritmer saknar den mänskliga omdömesförmåga som redaktörer traditionellt har – de maximerar klick, inte nödvändigtvis sanning. Det krockar med pressetiska principer om allsidig och faktabaserad rapportering. Genom att öka transparensen kring AI-hantering vill mediebranschen skapa mer ansvar. Integritetsaspekten är också kritisk: personalisering bygger på omfattande insamling av data om användare, något som lagar som GDPR försöker hålla i schack.
Sammanfattningsvis sker opinionsbildningen i Sverige allt mer på algoritmernas villkor. AI-baserade rekommendationer kan hjälpa till att sålla i nyhetsbruset och hitta relevant information – men AI kan också skapa ekokammare och sprida vilseledande innehåll. Framtidens utmaning blir att dra nytta av AI för en bättre informerad allmänhet, samtidigt som öppenhet, mångfald och demokratiska värderingar försvaras i det digitala medielandskapet.
Från blixtsnabba betalningar med Swish till möjliga e-kronor och AI-drivna tjänster – den svenska finanssektorn står inför stora förändringar. Men med nya möjligheter följer också utmaningar kring integritet, säkerhet och digital inkludering. Läs vår analys om hur Sverige kan ta ledningen och forma framtidens finansmarknad.
Från Swish till e‑krona – så tar Sverige ledningen i den digitala finansrevolutionen
2024-04-20
Sverige är inte bara ett av världens mest kontantlösa länder; vi är en digital pionjärnation. Genom framgångssagan Swish och en digital mognad i världsklass står Sverige inför ett nytt paradigmskifte inom finansiella tjänster och försäkringar. Framtiden ser ut att bli både mer bekväm och betydligt mer komplex – men är vi redo för konsekvenserna?
Korsvägen: teknik + etik = framtidens konkurrenskraft
Sverige står vid en spännande men krävande korsväg. Den digitala revolutionen inom finanssektorn erbjuder enorma möjligheter men också betydande samhällsutmaningar. För att lyckas krävs en medveten strategi där teknik möter etik, innovation kombineras med robusthet och digital inkludering blir en kärnfråga. Om Sverige tar ledartröjan här kan vi sätta en global standard för hur en ansvarsfull, inkluderande och innovativ finanssektor kan se ut i den digitala tidsåldern. Framtidens finansvärld kommer snabbare än vi tror – låt oss se till att Sverige är redo.
Sekundsnabb lön – nästa steg efter Swish
I takt med att betalningar blir blixtsnabba och sömlösa höjs ribban för vad vi betraktar som “normalt”. Från dagens omedelbara Swish-betalningar går vi mot en verklighet där löneutbetalningar sker sekundsnabbt – en utveckling driven av konsumentens krav på omedelbar tillfredsställelse och effektivitet. Apple Pay och Google Pay har redan ersatt plastkorten för många, och nästa steg kan vara en e-krona – Sveriges potentiella digitala centralbanksvaluta. Om den införs kan detta bli ett av de mest betydelsefulla ekonomiska skiftena sedan vi övergav guldmyntfoten (https://sv.wikipedia.org/wiki/Myntfot).
Cyberhotet: det digitala samhällets akilleshäl
I en värld där nästan allt styrs digitalt kan konsekvenserna av en cyberattack bli dramatiska. Den aktuella TV-serien Zero Day (https://www.imdb.com/title/tt23872886/?ref_=ext_shr_lnk), med Robert De Niro i huvudrollen, illustrerar på ett realistiskt sätt hur teknologiska hot kan slå ut viktiga samhällsfunktioner som elnät, kommunikation och finansiella system. Detta scenario är inte bara fiktion – i verkligheten har flera samhällen redan upplevt liknande attacker med allvarliga konsekvenser. För Sveriges del, där beroendet av digital infrastruktur ständigt ökar, blir det därför allt viktigare att bygga ett robust system och förbättra krisberedskapen. Diskussionerna kring behovet av att behålla kontanter som en reservlösning vid kriser illustrerar just detta – digitalisering handlar inte bara om teknik, utan också om ansvar och framförhållning för hela samhället.
Programmerbara pengar – bekvämlighet eller kontroll?
En annan viktig förändring inom fintech handlar om så kallade “programmerbara pengar”. Det innebär att pengarna digitalt kan styras så att de bara fungerar under vissa villkor eller tidsperioder. Tänk dig till exempel rabattkuponger från företag som automatiskt slutar gälla efter utgångsdatum, eller ekonomiskt stöd som bara kan användas till inköp av mat och medicin. Även om detta låter smidigt och effektivt, väcker det frågor om integritet och vem som egentligen har makten över våra pengar. Frågan är hur mycket kontroll vi vill överlåta till företag eller myndigheter, bara för att göra vardagen lite bekvämare.
PSD2 öppnar dörrar – svensk fintech springer före
Öppna bankdata, driven av EU:s PSD2-direktiv (https://eur-lex.europa.eu/SV/legal-content/summary/revised-rules-for-payment-services-in-the-eu.html?fromSummary=14), revolutionerar också finansbranschen. Fintech är ett samlingsbegrepp för teknologisk innovation inom finanssektorn. Svenska fintechföretag som Klarna, Tink och Dreams har redan visat vägen och utmanat traditionella banker med innovativa tjänster som flexibla betallösningar, integrerad ekonomisk överblick och digitala sparlösningar. Samtidigt belyser fintechbolagens framgångar behovet av bättre konsumentskydd mot skuldfällor, något Sverige svarat på med striktare regleringar.
AI på alla fronter – hyperpersonalisering och blixtsnabb riskanalys
AI kommer att spela en nyckelroll i Sveriges fintech-framtid. Genom hyperpersonalisering av finansiella tjänster kan AI ge skräddarsydda råd och produktförslag utifrån individuella beteendedata. Vidare kommer AI revolutionera kreditbedömningar genom att integrera alternativa datapunkter, vilket möjliggör rättvisare bedömningar av individer utan traditionell kredithistorik. AI-drivna chatbots kommer erbjuda effektivare kundservice dygnet runt, medan avancerade AI-system kommer förstärka skyddet mot cyberhot genom realtidsanalys av transaktionsdata.
Försäkring 2.0 – när utbetalningen sker innan skadan är synlig
Även försäkringsbranschen gynnas av AI-teknik med automatiserade skadebedömningar och parametriska försäkringar där utbetalningar sker automatiskt vid specifika händelser som klimatkatastrofer. AI:s potential att förbättra prediktiva analyser och riskmodeller är avgörande, inte minst inför ökande klimatrelaterade risker.
Regler och rättvisa – att tygla den artificiella intelligensen
Samtidigt måste Sverige vara vaksamt gällande AI-relaterade risker. Etiska frågor och data-integritet kräver noggranna regleringar för att undvika diskriminering och säkerställa transparens. Digital inkludering blir allt viktigare för att inte lämna någon bakom i en alltmer digitaliserad finansvärld.
Big Tech pressar bankerna – samarbete eller knockout?
Parallellt gör techjättar som Apple och Google större insteg på finansmarknaden, vilket pressar svenska banker att innovera snabbt. Här kan Sverige utnyttja sitt höga förtroende och lokal närvaro, men måste samverka strategiskt med fintechbolag för att fortsätta vara konkurrenskraftigt.
Sveriges fintech‑elit – sex bolag som driver förändring
De svenska fintechbolag illustrerar väl hur teknologisk innovation, kombinerad med användarvänliga lösningar och en förståelse för moderna konsumentbeteenden, effektivt kan utmana traditionella banker och driva dem till förändring:
Klarna – Köp nu, betala senare (https://www.klarna.com/se/)
Tink – Open banking och samlad överblick (https://tink.com/)
Dreams – Sparande med beteendeekonomi (https://www.getdreams.com/sv)
Lunar – Digitala privatlån och neobanking (https://www.lunar.se/)
Rocker – Bankapp med integrerade tjänster (https://rocker.com/)
Sverige 2025: innovation i toppklass, men geopolitiken lurar i bakgrunden
Sammantaget står svensk fintech starkt rustat år 2025, men spelplanen är mer komplex än någonsin. På hemmaplan visar bolag som Klarna, Tink och Lunar att innovationstakten är hög och anpassningsförmågan god. Internationellt hävdar sig svenska aktörer väl mot både USA och Kina inom sina nischer – även om vi inte kan matcha dem i absolut skala.
Samverkan – nyckeln till en vinnande digital ekonomi
Framåt är nyckeln för Sveriges fintech-framgång samverkan: mellan startups och traditionella banker, mellan privat och offentlig sektor, och internationellt mellan likasinnade länder. Den globala expansionen handlar inte bara om att översätta en app till engelska – det gäller att navigera tullar, datalagar och stormaktsrivalitet. Sverige har potentialen att vara en trygg hamn för fintech i oroliga tider – ett land som levererar innovation med tillit. Tar vi vara på det förtroendet och fortsätter tänka globalt, kan svensk fintech blomstra i en värld som hungrar efter smarta, säkra och användarcentrerade finanstjänster.
Almegas nya rapport om generativ AI i tjänstesektorn belyser den enorma potentialen och utmaningarna med AI i Sveriges mest expansiva bransch. Rapporten visar att AI kan höja produktiviteten, skapa innovationer och förändra arbetsuppgifter, särskilt inom kunskapsintensiva yrken. Samtidigt pekar den på behovet av kompetensutveckling och politiska åtgärder för att maximera möjligheterna och minimera riskerna. En spännande läsning för alla som vill förstå framtidens arbetsmarknad och teknikens roll i den!
Tillsammans med Kvalitetsmässan har vi på Think AI initierat ett helt nytt pris: 👉 ”AI i samhällets tjänst”
Syftet? Att hylla de offentliga aktörer som inte bara pratar AI – utan faktiskt använder det för att göra skillnad. 📈 Förbättrad livskvalitet 🌱 Hållbar utveckling 💡 Effektivare verksamheter
Det här är en viktig markering: AI är inte bara teknik – det är ett verktyg för att bygga ett bättre samhälle.
🗓 Nomineringarna är öppna till 12 maj. 🏆 Priset delas ut på Kvalitetsmässan i Göteborg 11–13 november.
Det är inte AI som tar ditt jobb – det är personer som använder AI. Det sa den amerikanska toppekonomen Richard Baldwin under sitt besök i Sverige nyligen. Och han har en poäng. Vi står inför en global arbetsmarknad där digitalisering och AI gör det möjligt att flytta arbetsuppgifter till länder med lägre lönekostnader. Detta är en utmaning som vi i Sverige måste ta på största allvar.
AI förändrar arbetslivet i grunden genom att automatisera många uppgifter, vilket riskerar att göra vissa roller överflödiga. Samtidigt finns det en brist på kvalificerad arbetskraft för nya AI-relaterade roller. Om vi inte snabbt stärker vår kompetens och integrerar AI i våra verksamheter, riskerar arbetstillfällen att försvinna utomlands. Sverige måste stärka sitt AI-ledarskap för att undvika att bli beroende av andra länders teknologiska lösningar.
För att möta den här utmaningen behöver vi fokusera på flera områden:
1. Livslångt lärande och kompetenslyft: Vi måste satsa på att utbilda fler i att använda och förstå AI. Kompetensutveckling är nyckeln till att behålla jobben här i Sverige.
2. Nationell AI-strategi och samarbete: Offentlig sektor, näringsliv och akademi måste samverka för att stärka vår konkurrenskraft. Vi behöver skapa incitament för utbildning och innovation samt göra AI tillgängligt för fler yrkesgrupper.
3. Entreprenörskap och innovation: Sverige har en unik möjlighet att utveckla AI-applikationer som kan möta både lokala och globala behov. Vi måste omfamna tekniken och hitta nya sätt att skapa värde.
4. Ledarskap och strategisk planering: Beslutsfattare behöver vara medvetna om hur snabbt AI utvecklas och våga ta risker för att ligga i framkant. Vi kan inte fastna i en försiktig förvaltning – vi behöver ett progressivt och modigt ledarskap.
Om vi tar dessa steg kan vi inte bara behålla arbetstillfällen utan också skapa nya. AI är ett kraftfullt verktyg som kan stärka Sveriges konkurrenskraft och bidra till hållbar utveckling – men bara om vi vågar investera i kompetens och innovation.
Författaren belyser med ett pedagogiskt och konkret exempel från Zeewolde hur stora tech-jättar som Meta använder dold lobbyverksamhet för att manipulera lokala beslutsprocesser. Det understryker ett centralt problem även i Sverige: demokratiska institutioner, från kommunal nivå till regering och riksdag, står ofta maktlösa inför dessa företags enorma resurser och strategiska manipulation.
Schaakes analys visar tydligt hur tech-industrins argument om att ”reglering hindrar innovation” är både missvisande och farligt. I Sverige har debatten ofta präglats av samma argument, där både startups och etablerade tech-företag varnar för överreglering. Men genom att jämföra med sektorer som läkemedel och flyg blir det tydligt även ur ett svenskt perspektiv att reglering inte bara är nödvändigt utan också kan driva innovation snarare än att begränsa den. Svenska politiker och myndigheter borde därför se dessa exempel som en inspiration för att våga ta ett tydligare grepp om reglering av tech-sektorn.
Särskilt viktigt är Schaakes argument att en demokrati som kompromissar med sina värderingar för att konkurrera med totalitära system underminerar själva fundamentet den försöker skydda. Att i Sverige använda konkurrensen med Kina som ett argument mot striktare reglering är därför inte bara vilseledande utan också kontraproduktivt för vår egen demokratiska utveckling.
Artikeln belyser också det viktiga men underskattade faktumet att våra samhällens beroende av tech-jättarna är ett reellt säkerhetshot även i Sverige. Det är inte bara en fråga om personlig integritet eller ekonomiska intressen, utan om demokratins och samhällets grundläggande funktioner. Sverige har redan sett exempel på hur sårbar digital infrastruktur kan vara, som IT-skandalen hos Transportstyrelsen eller de ständiga utmaningarna kring säkerheten i offentlig sektor. Detta illustrerar vikten av att digital infrastruktur betraktas som en demokratisk resurs snarare än en kommersiell produkt.
De konkreta förslagen som Schaake presenterar är kloka och realistiska även för svensk politik: förbud mot kommersiell handel med persondata, kraftigt begränsad användning av ansiktsigenkänning, reglering av kryptovalutor och tydlig märkning av AI-produkter. Dessa åtgärder kan genomföras med politiskt mod och en tydlig vilja från både EU och Sveriges regering.
Slutligen är artikeln en kraftfull påminnelse om politikens ansvar även i Sverige. Demokratins försvar handlar inte bara om militär styrka och försvarsbudgetar, vilket ofta betonas i den svenska debatten, utan också om att ta kontroll över vår digitala infrastruktur. Schaakes bok och denna artikel bör fungera som en väckarklocka för svenska politiker, beslutsfattare och allmänheten. Det krävs mod, samordning och framför allt en tydlig medvetenhet om hoten för att värna demokratins framtid i Sverige och Europa.
