Det är inte AI som tar ditt jobb – det är personer som använder AI. Det sa den amerikanska toppekonomen Richard Baldwin under sitt besök i Sverige nyligen. Och han har en poäng. Vi står inför en global arbetsmarknad där digitalisering och AI gör det möjligt att flytta arbetsuppgifter till länder med lägre lönekostnader. Detta är en utmaning som vi i Sverige måste ta på största allvar.
AI förändrar arbetslivet i grunden genom att automatisera många uppgifter, vilket riskerar att göra vissa roller överflödiga. Samtidigt finns det en brist på kvalificerad arbetskraft för nya AI-relaterade roller. Om vi inte snabbt stärker vår kompetens och integrerar AI i våra verksamheter, riskerar arbetstillfällen att försvinna utomlands. Sverige måste stärka sitt AI-ledarskap för att undvika att bli beroende av andra länders teknologiska lösningar.
För att möta den här utmaningen behöver vi fokusera på flera områden:
1. Livslångt lärande och kompetenslyft: Vi måste satsa på att utbilda fler i att använda och förstå AI. Kompetensutveckling är nyckeln till att behålla jobben här i Sverige.
2. Nationell AI-strategi och samarbete: Offentlig sektor, näringsliv och akademi måste samverka för att stärka vår konkurrenskraft. Vi behöver skapa incitament för utbildning och innovation samt göra AI tillgängligt för fler yrkesgrupper.
3. Entreprenörskap och innovation: Sverige har en unik möjlighet att utveckla AI-applikationer som kan möta både lokala och globala behov. Vi måste omfamna tekniken och hitta nya sätt att skapa värde.
4. Ledarskap och strategisk planering: Beslutsfattare behöver vara medvetna om hur snabbt AI utvecklas och våga ta risker för att ligga i framkant. Vi kan inte fastna i en försiktig förvaltning – vi behöver ett progressivt och modigt ledarskap.
Om vi tar dessa steg kan vi inte bara behålla arbetstillfällen utan också skapa nya. AI är ett kraftfullt verktyg som kan stärka Sveriges konkurrenskraft och bidra till hållbar utveckling – men bara om vi vågar investera i kompetens och innovation.
Författaren belyser med ett pedagogiskt och konkret exempel från Zeewolde hur stora tech-jättar som Meta använder dold lobbyverksamhet för att manipulera lokala beslutsprocesser. Det understryker ett centralt problem även i Sverige: demokratiska institutioner, från kommunal nivå till regering och riksdag, står ofta maktlösa inför dessa företags enorma resurser och strategiska manipulation.
Schaakes analys visar tydligt hur tech-industrins argument om att ”reglering hindrar innovation” är både missvisande och farligt. I Sverige har debatten ofta präglats av samma argument, där både startups och etablerade tech-företag varnar för överreglering. Men genom att jämföra med sektorer som läkemedel och flyg blir det tydligt även ur ett svenskt perspektiv att reglering inte bara är nödvändigt utan också kan driva innovation snarare än att begränsa den. Svenska politiker och myndigheter borde därför se dessa exempel som en inspiration för att våga ta ett tydligare grepp om reglering av tech-sektorn.
Särskilt viktigt är Schaakes argument att en demokrati som kompromissar med sina värderingar för att konkurrera med totalitära system underminerar själva fundamentet den försöker skydda. Att i Sverige använda konkurrensen med Kina som ett argument mot striktare reglering är därför inte bara vilseledande utan också kontraproduktivt för vår egen demokratiska utveckling.
Artikeln belyser också det viktiga men underskattade faktumet att våra samhällens beroende av tech-jättarna är ett reellt säkerhetshot även i Sverige. Det är inte bara en fråga om personlig integritet eller ekonomiska intressen, utan om demokratins och samhällets grundläggande funktioner. Sverige har redan sett exempel på hur sårbar digital infrastruktur kan vara, som IT-skandalen hos Transportstyrelsen eller de ständiga utmaningarna kring säkerheten i offentlig sektor. Detta illustrerar vikten av att digital infrastruktur betraktas som en demokratisk resurs snarare än en kommersiell produkt.
De konkreta förslagen som Schaake presenterar är kloka och realistiska även för svensk politik: förbud mot kommersiell handel med persondata, kraftigt begränsad användning av ansiktsigenkänning, reglering av kryptovalutor och tydlig märkning av AI-produkter. Dessa åtgärder kan genomföras med politiskt mod och en tydlig vilja från både EU och Sveriges regering.
Slutligen är artikeln en kraftfull påminnelse om politikens ansvar även i Sverige. Demokratins försvar handlar inte bara om militär styrka och försvarsbudgetar, vilket ofta betonas i den svenska debatten, utan också om att ta kontroll över vår digitala infrastruktur. Schaakes bok och denna artikel bör fungera som en väckarklocka för svenska politiker, beslutsfattare och allmänheten. Det krävs mod, samordning och framför allt en tydlig medvetenhet om hoten för att värna demokratins framtid i Sverige och Europa.
En värld som de senaste åren kommit att domineras av tankar kring AI. Vi vill genom vår podd belysa olika aspekter av digitaliseringen idagFörst ut är Lina Cronquist, Digital idag
