Hälsorevolutionen är här: Kan Sverige bli ledare inom digital sjukvård?
Från AI-drivna diagnoser till smarta sensorer – så formas vårdens framtid
Svensk hälso- och sjukvård står inför en digital revolution, där innovativ teknik och lärdomar från pandemin snabbt förändrar spelplanen. Telemedicin och artificiell intelligens (AI) skapar redan nu helt nya möjligheter, men utmanar samtidigt befintliga strukturer. Har Sverige vad som krävs för att leda den digitala vårdrevolutionen? frågar sig Lars Lundberg, grundare av ThinkAI.
Pandemins digitala genombrott – en ny standard för vården?
Pandemin blev startskottet för digital vård i Sverige. Plattformar som Kry, Min Doktor och regionernas egna appar, såsom Stockholms “Alltid Öppet”, blev på kort tid självklara alternativ för miljontals svenskar. För invånare i glesbygden är telemedicin inte bara ett bekvämt alternativ – utan ofta den enda möjligheten till snabb vård. Digitaliseringen har potentialen att göra vården mer jämlik och tillgänglig över hela landet och inte ett ”postkodlotteri”, som det är idag.
Men framgången väcker frågor om hållbara finansieringsmodeller. Digitala och fysiska vårdbesök riskerar att hamna i konkurrens snarare än att komplettera varandra. Sverige behöver hitta modeller där digital vård blir en integrerad och hållbar del av vårdsystemet, med patienten i fokus.
AI: När datorer ser mer än läkare
Artificiell intelligens förändrar radikalt hur sjukdomar upptäcks och behandlas. På Karolinska Universitetssjukhuset identifierar AI cancer på mammografibilder med en precision som ofta överträffar mänskliga specialister. Samtidigt möjliggör AI-baserad fjärrövervakning bättre hantering av kroniska sjukdomar som diabetes och hjärtsvikt, vilket minskar akutbesök och ökar patienternas livskvalitet.
– För att maximera AI:s potential behövs ökad samverkan mellan vård, forskning och teknikföretag. Starka nationella initiativ som Hälsodata Sverige kan bidra genom säker och effektiv datadelning mellan regioner och akademi, säger Lars Lundberg.
Skräddarsydd vård – medicinens nästa kapitel
Precisionsmedicin, individanpassad behandling baserad på genetisk profilering, förändrar redan nu cancervården i Sverige. Snabbare processer för godkännande och finansiering av nya behandlingar är avgörande för att Sverige ska gå i takt med utvecklingen. Trots höga initiala kostnader innebär dessa metoder långsiktiga besparingar genom effektivare behandlingar.
Folkhälsodata i realtid – nyckeln till proaktiv vård
Användningen av smarta sensorer som aktivitetsarmband och smartklockor växer snabbt och ger svenskar nya möjligheter att följa sin egen hälsa. Dessa data, kombinerade med AI, kan skapa avancerade varningssystem för att förutse och förebygga sjukdomsutbrott – något som pandemin visade behovet av.
Lärdomar från Finland – Kanta visar vägen
I vårt östra grannland har man redan etablerat en hetäckande digital infrastruktur genom Kanta-tjänsterna. Sedan 2010 samlar Kanta alla elektroniska patientjournaler, e-recept och bildarkiv i en nationell plattform som följer individen oavsett vårdgivare.
MyKanta (Omakanta) gör det möjligt för varje medborgare att logga in med en stark e-identitet och själv lägga in data från sina uppkopplade hälsomätare – exempelvis vikt, puls, blodtryck och blodsocker – antingen manuellt eller via appar som skickar data direkt från smarta klockor och sensorer.
Helhetssyn för vården. När individen ger samtycke visas den egenrapporterade hälsodatan i samma vy som laboratorievärden och diagnoser, vilket ger läkare en rikare och kontinuerlig bild av patientens hälsa och möjliggör tidigare och mer träffsäkra insatser.
Sekundär användning för forskning och näringsliv. All primärdata anonymiseras och tillgängliggörs via myndigheten Findata enligt lagen om sekundär användning av social- och hälsodata. Forskare och start-ups får därmed tillgång till högkvalitativa datamängder i säkra analysmiljöer – utan att röja individers identitet – vilket accelererar AI-utveckling och innovation.
Försprång inför European Health Data Space (EHDS). Finland prioriterar fortsatt utveckling av Kanta för att uppfylla de europeiska kraven på datakvalitet och interoperabilitet under 2025.
Vad kan Sverige lära?
– Nationell standardisering, tydlig lagstiftning för sekundärdata och en separat tillståndsmyndighet har gett Finland ett innovationsklimat där både vård och näringsliv vinner. Genom att bygga vidare på initiativ som Hälsodata Sverige kan vi skapa ett ”svenskt Kanta” – en plattform där medborgare, vård och företag möts på ett säkert, datadrivet sätt, anser Lars.
Utmaningar: Balansen mellan innovation och integritet
Trots digitaliseringens potential uppstår stora utmaningar kring integritet och datasäkerhet. GDPR erbjuder starkt skydd, men Sverige måste hitta vägar för säker och effektiv delning av anonymiserade patientdata för forskning och utveckling. Att garantera digital inkludering är också avgörande. Fysiska vårdombud och utbildningsinitiativ kan säkerställa att äldre och socioekonomiskt utsatta inte lämnas efter.
Sveriges vägval avgör framtiden
– Sverige står inför ett kritiskt vägval. Förutsättningarna för ett ledarskap inom digital hälso- och sjukvård finns, men det kräver modiga beslut och snabba insatser. Nyckeln ligger i nationell samordning, snabbare regelverk och hållbara finansieringsmodeller som möjliggör innovation. Lyckas vi med detta kan Sverige bli en förebild för framtidens vård, berättar Lars.
Med rätt lagstiftning, interoperabla plattformar och en kultur som premierar datadriven innovation har Sverige alla möjligheter att ta täten. Finland visar att det är möjligt – frågan är om vi vågar ta nästa steg.
