Det moderna nyhetsflödet ser helt annorlunda ut än för bara ett decennium sedan. I dag spelar algoritmer – ofta drivna av artificiell intelligens – en avgörande roll för vilka nyheter som dyker upp på skärmen. Många svenskar har sociala medier som den primära nyhetskällan. Redan 2016 använde nästan hälften av svenskarna Facebook för daglig nyhetskonsumtion. 2021 uppgav fyra av fem att de tar del av nyheter via sociala medier minst tre dagar i veckan. Algoritmiska flöden har till stor del ersatt redaktörers förstasidor som portvakter för information.
Facebooks nyhetsflödes-algoritm styr vad som syns: den mäter användarnas engagemang (reaktioner, delningar, klick) och avgör vad som hamnar överst eller sorteras bort – något som blivit “publicistikens första budord” i nyhetsvärlden.
Filterbubblor, uppfattningar och opinionsbildning
Hur påverkar denna algoritmstyrning publikens uppfattningar? När flödet anpassas efter vårt beteende får vi mer av det vi redan gillar. Studier visar att algoritmerna tenderar att förstärka våra befintliga åsikter genom att bekräfta vår smak. Engagemang belönas – inlägg som upprör eller väcker starka känslor kan gynnas framför nyanserade nyheter, då ilska och sensation genererar aktivitet. Unesco har varnat för att AI-drivna algoritmer ofta likställer “engagemang” med “upprördhet”, så att känslostarkt innehåll prioriteras över sakligt.
Resultatet kan bli filterbubblor – vi möter mest information som bekräftar våra egna åsikter och intressen, vilket ger en snäv verklighetsbild. Forskaren Nils Gustafsson beskriver hur behovet av att bli delad på sociala medier gör nyheter mer tillspetsade och polariserade. I flödet ser vi fragment, det mest uppseendeväckande, och missar nyanserna. Det kan få världen att framstå som mer konfliktfylld än den är, vilket i sin tur påverkar hur opinioner formas.
Svensk medielogik i förändring
Svenska medier har tvingats anpassa sig till den algoritmstyrda verkligheten. Traditionella nyhetsmedier – från kvällstidningar till public service – konkurrerar om uppmärksamhet i flöden de inte själva kontrollerar. Redaktioner optimerar rubriker och innehåll för att tilltala plattformarnas logik, samtidigt som de balanserar för att inte tumma på trovärdigheten.
Ett exempel är hur Facebook började bestraffa vilseledande klickbete-rubriker med sin algoritm. Det tvingade medier att skärpa sin rubriksättning för att inte förlora synlighet. Även svenska medieaktörer utvecklar egna personaliserade nyhetsflöden – nyhetsappen Omni ger till exempel varje läsare ett skräddarsytt men bredare urval av nyheter. Public service-bolagen SVT och SR har ökat fokus på digital nyhetsdistribution och rekommendationer, men utan att ge avkall på bredden. SVT publicerar betydligt fler korta nyhetsklipp online istället för långa texter eller opinionsmaterial, för att vara både relevanta och allmännyttiga.
Svenska åtgärder: lagstiftning och initiativ
Utvecklingen har väckt frågan hur samhället ska hantera de utmaningar AI-drivna flöden innebär. I Sverige ökar kraven på transparens och ansvar. 2021 påpekade Riksdagen att bristen på insyn i algoritmer riskerar att undergräva “den demokratiska grundväven” och efterlyste större öppenhet så att IT-jättarna kan ställas till svars.
På EU-nivå har nya regelverk kommit – EU:s Digital Services Act (DSA) kräver att de största plattformarna öppnar upp sina algoritmer för granskning och låter användare välja bort personaliserade flöden. Dessa regler börjar nu gälla även i Sverige.
Branschen tar också initiativ. År 2024 enades branschorganisationen Utgivarna om gemensamma riktlinjer som uppmanar medieföretag att vara öppna med när och hur de använder AI. Syftet är att stärka publikens förtroende genom ökad transparens.
Demokratifrågor och medieetik
AI-styrda nyhetsflöden rymmer både möjligheter och risker för demokratin. Å ena sidan kan de göra informationen mer tillgänglig och personlig; å andra sidan finns risken att vissa perspektiv osynliggörs. Ett fragmenterat informationslandskap kan öka polariseringen och urholka den gemensamma faktagrunden för det offentliga samtalet. Hittills är tilliten i Sverige hög. Här finns inte den sortens extrema polarisering som finns på sina håll utomlands. Myndigheterna rustar samtidigt: 2022 inrättades Myndigheten för psykologiskt försvar för att bemöta desinformation och påverkanskampanjer.
Ur ett medieetiskt perspektiv ställs journalistiken inför nya dilemman. Algoritmer saknar den mänskliga omdömesförmåga som redaktörer traditionellt har – de maximerar klick, inte nödvändigtvis sanning. Det krockar med pressetiska principer om allsidig och faktabaserad rapportering. Genom att öka transparensen kring AI-hantering vill mediebranschen skapa mer ansvar. Integritetsaspekten är också kritisk: personalisering bygger på omfattande insamling av data om användare, något som lagar som GDPR försöker hålla i schack.
Sammanfattningsvis sker opinionsbildningen i Sverige allt mer på algoritmernas villkor. AI-baserade rekommendationer kan hjälpa till att sålla i nyhetsbruset och hitta relevant information – men AI kan också skapa ekokammare och sprida vilseledande innehåll. Framtidens utmaning blir att dra nytta av AI för en bättre informerad allmänhet, samtidigt som öppenhet, mångfald och demokratiska värderingar försvaras i det digitala medielandskapet.
Från blixtsnabba betalningar med Swish till möjliga e-kronor och AI-drivna tjänster – den svenska finanssektorn står inför stora förändringar. Men med nya möjligheter följer också utmaningar kring integritet, säkerhet och digital inkludering. Läs vår analys om hur Sverige kan ta ledningen och forma framtidens finansmarknad.
Från Swish till e‑krona – så tar Sverige ledningen i den digitala finansrevolutionen
2024-04-20
Sverige är inte bara ett av världens mest kontantlösa länder; vi är en digital pionjärnation. Genom framgångssagan Swish och en digital mognad i världsklass står Sverige inför ett nytt paradigmskifte inom finansiella tjänster och försäkringar. Framtiden ser ut att bli både mer bekväm och betydligt mer komplex – men är vi redo för konsekvenserna?
Korsvägen: teknik + etik = framtidens konkurrenskraft
Sverige står vid en spännande men krävande korsväg. Den digitala revolutionen inom finanssektorn erbjuder enorma möjligheter men också betydande samhällsutmaningar. För att lyckas krävs en medveten strategi där teknik möter etik, innovation kombineras med robusthet och digital inkludering blir en kärnfråga. Om Sverige tar ledartröjan här kan vi sätta en global standard för hur en ansvarsfull, inkluderande och innovativ finanssektor kan se ut i den digitala tidsåldern. Framtidens finansvärld kommer snabbare än vi tror – låt oss se till att Sverige är redo.
Sekundsnabb lön – nästa steg efter Swish
I takt med att betalningar blir blixtsnabba och sömlösa höjs ribban för vad vi betraktar som “normalt”. Från dagens omedelbara Swish-betalningar går vi mot en verklighet där löneutbetalningar sker sekundsnabbt – en utveckling driven av konsumentens krav på omedelbar tillfredsställelse och effektivitet. Apple Pay och Google Pay har redan ersatt plastkorten för många, och nästa steg kan vara en e-krona – Sveriges potentiella digitala centralbanksvaluta. Om den införs kan detta bli ett av de mest betydelsefulla ekonomiska skiftena sedan vi övergav guldmyntfoten (https://sv.wikipedia.org/wiki/Myntfot).
Cyberhotet: det digitala samhällets akilleshäl
I en värld där nästan allt styrs digitalt kan konsekvenserna av en cyberattack bli dramatiska. Den aktuella TV-serien Zero Day (https://www.imdb.com/title/tt23872886/?ref_=ext_shr_lnk), med Robert De Niro i huvudrollen, illustrerar på ett realistiskt sätt hur teknologiska hot kan slå ut viktiga samhällsfunktioner som elnät, kommunikation och finansiella system. Detta scenario är inte bara fiktion – i verkligheten har flera samhällen redan upplevt liknande attacker med allvarliga konsekvenser. För Sveriges del, där beroendet av digital infrastruktur ständigt ökar, blir det därför allt viktigare att bygga ett robust system och förbättra krisberedskapen. Diskussionerna kring behovet av att behålla kontanter som en reservlösning vid kriser illustrerar just detta – digitalisering handlar inte bara om teknik, utan också om ansvar och framförhållning för hela samhället.
Programmerbara pengar – bekvämlighet eller kontroll?
En annan viktig förändring inom fintech handlar om så kallade “programmerbara pengar”. Det innebär att pengarna digitalt kan styras så att de bara fungerar under vissa villkor eller tidsperioder. Tänk dig till exempel rabattkuponger från företag som automatiskt slutar gälla efter utgångsdatum, eller ekonomiskt stöd som bara kan användas till inköp av mat och medicin. Även om detta låter smidigt och effektivt, väcker det frågor om integritet och vem som egentligen har makten över våra pengar. Frågan är hur mycket kontroll vi vill överlåta till företag eller myndigheter, bara för att göra vardagen lite bekvämare.
PSD2 öppnar dörrar – svensk fintech springer före
Öppna bankdata, driven av EU:s PSD2-direktiv (https://eur-lex.europa.eu/SV/legal-content/summary/revised-rules-for-payment-services-in-the-eu.html?fromSummary=14), revolutionerar också finansbranschen. Fintech är ett samlingsbegrepp för teknologisk innovation inom finanssektorn. Svenska fintechföretag som Klarna, Tink och Dreams har redan visat vägen och utmanat traditionella banker med innovativa tjänster som flexibla betallösningar, integrerad ekonomisk överblick och digitala sparlösningar. Samtidigt belyser fintechbolagens framgångar behovet av bättre konsumentskydd mot skuldfällor, något Sverige svarat på med striktare regleringar.
AI på alla fronter – hyperpersonalisering och blixtsnabb riskanalys
AI kommer att spela en nyckelroll i Sveriges fintech-framtid. Genom hyperpersonalisering av finansiella tjänster kan AI ge skräddarsydda råd och produktförslag utifrån individuella beteendedata. Vidare kommer AI revolutionera kreditbedömningar genom att integrera alternativa datapunkter, vilket möjliggör rättvisare bedömningar av individer utan traditionell kredithistorik. AI-drivna chatbots kommer erbjuda effektivare kundservice dygnet runt, medan avancerade AI-system kommer förstärka skyddet mot cyberhot genom realtidsanalys av transaktionsdata.
Försäkring 2.0 – när utbetalningen sker innan skadan är synlig
Även försäkringsbranschen gynnas av AI-teknik med automatiserade skadebedömningar och parametriska försäkringar där utbetalningar sker automatiskt vid specifika händelser som klimatkatastrofer. AI:s potential att förbättra prediktiva analyser och riskmodeller är avgörande, inte minst inför ökande klimatrelaterade risker.
Regler och rättvisa – att tygla den artificiella intelligensen
Samtidigt måste Sverige vara vaksamt gällande AI-relaterade risker. Etiska frågor och data-integritet kräver noggranna regleringar för att undvika diskriminering och säkerställa transparens. Digital inkludering blir allt viktigare för att inte lämna någon bakom i en alltmer digitaliserad finansvärld.
Big Tech pressar bankerna – samarbete eller knockout?
Parallellt gör techjättar som Apple och Google större insteg på finansmarknaden, vilket pressar svenska banker att innovera snabbt. Här kan Sverige utnyttja sitt höga förtroende och lokal närvaro, men måste samverka strategiskt med fintechbolag för att fortsätta vara konkurrenskraftigt.
Sveriges fintech‑elit – sex bolag som driver förändring
De svenska fintechbolag illustrerar väl hur teknologisk innovation, kombinerad med användarvänliga lösningar och en förståelse för moderna konsumentbeteenden, effektivt kan utmana traditionella banker och driva dem till förändring:
Klarna – Köp nu, betala senare (https://www.klarna.com/se/)
Tink – Open banking och samlad överblick (https://tink.com/)
Dreams – Sparande med beteendeekonomi (https://www.getdreams.com/sv)
Lunar – Digitala privatlån och neobanking (https://www.lunar.se/)
Rocker – Bankapp med integrerade tjänster (https://rocker.com/)
Sverige 2025: innovation i toppklass, men geopolitiken lurar i bakgrunden
Sammantaget står svensk fintech starkt rustat år 2025, men spelplanen är mer komplex än någonsin. På hemmaplan visar bolag som Klarna, Tink och Lunar att innovationstakten är hög och anpassningsförmågan god. Internationellt hävdar sig svenska aktörer väl mot både USA och Kina inom sina nischer – även om vi inte kan matcha dem i absolut skala.
Samverkan – nyckeln till en vinnande digital ekonomi
Framåt är nyckeln för Sveriges fintech-framgång samverkan: mellan startups och traditionella banker, mellan privat och offentlig sektor, och internationellt mellan likasinnade länder. Den globala expansionen handlar inte bara om att översätta en app till engelska – det gäller att navigera tullar, datalagar och stormaktsrivalitet. Sverige har potentialen att vara en trygg hamn för fintech i oroliga tider – ett land som levererar innovation med tillit. Tar vi vara på det förtroendet och fortsätter tänka globalt, kan svensk fintech blomstra i en värld som hungrar efter smarta, säkra och användarcentrerade finanstjänster.
Almegas nya rapport om generativ AI i tjänstesektorn belyser den enorma potentialen och utmaningarna med AI i Sveriges mest expansiva bransch. Rapporten visar att AI kan höja produktiviteten, skapa innovationer och förändra arbetsuppgifter, särskilt inom kunskapsintensiva yrken. Samtidigt pekar den på behovet av kompetensutveckling och politiska åtgärder för att maximera möjligheterna och minimera riskerna. En spännande läsning för alla som vill förstå framtidens arbetsmarknad och teknikens roll i den!
Tillsammans med Kvalitetsmässan har vi på Think AI initierat ett helt nytt pris: 👉 ”AI i samhällets tjänst”
Syftet? Att hylla de offentliga aktörer som inte bara pratar AI – utan faktiskt använder det för att göra skillnad. 📈 Förbättrad livskvalitet 🌱 Hållbar utveckling 💡 Effektivare verksamheter
Det här är en viktig markering: AI är inte bara teknik – det är ett verktyg för att bygga ett bättre samhälle.
🗓 Nomineringarna är öppna till 12 maj. 🏆 Priset delas ut på Kvalitetsmässan i Göteborg 11–13 november.
Det är inte AI som tar ditt jobb – det är personer som använder AI. Det sa den amerikanska toppekonomen Richard Baldwin under sitt besök i Sverige nyligen. Och han har en poäng. Vi står inför en global arbetsmarknad där digitalisering och AI gör det möjligt att flytta arbetsuppgifter till länder med lägre lönekostnader. Detta är en utmaning som vi i Sverige måste ta på största allvar.
AI förändrar arbetslivet i grunden genom att automatisera många uppgifter, vilket riskerar att göra vissa roller överflödiga. Samtidigt finns det en brist på kvalificerad arbetskraft för nya AI-relaterade roller. Om vi inte snabbt stärker vår kompetens och integrerar AI i våra verksamheter, riskerar arbetstillfällen att försvinna utomlands. Sverige måste stärka sitt AI-ledarskap för att undvika att bli beroende av andra länders teknologiska lösningar.
För att möta den här utmaningen behöver vi fokusera på flera områden:
1. Livslångt lärande och kompetenslyft: Vi måste satsa på att utbilda fler i att använda och förstå AI. Kompetensutveckling är nyckeln till att behålla jobben här i Sverige.
2. Nationell AI-strategi och samarbete: Offentlig sektor, näringsliv och akademi måste samverka för att stärka vår konkurrenskraft. Vi behöver skapa incitament för utbildning och innovation samt göra AI tillgängligt för fler yrkesgrupper.
3. Entreprenörskap och innovation: Sverige har en unik möjlighet att utveckla AI-applikationer som kan möta både lokala och globala behov. Vi måste omfamna tekniken och hitta nya sätt att skapa värde.
4. Ledarskap och strategisk planering: Beslutsfattare behöver vara medvetna om hur snabbt AI utvecklas och våga ta risker för att ligga i framkant. Vi kan inte fastna i en försiktig förvaltning – vi behöver ett progressivt och modigt ledarskap.
Om vi tar dessa steg kan vi inte bara behålla arbetstillfällen utan också skapa nya. AI är ett kraftfullt verktyg som kan stärka Sveriges konkurrenskraft och bidra till hållbar utveckling – men bara om vi vågar investera i kompetens och innovation.
Författaren belyser med ett pedagogiskt och konkret exempel från Zeewolde hur stora tech-jättar som Meta använder dold lobbyverksamhet för att manipulera lokala beslutsprocesser. Det understryker ett centralt problem även i Sverige: demokratiska institutioner, från kommunal nivå till regering och riksdag, står ofta maktlösa inför dessa företags enorma resurser och strategiska manipulation.
Schaakes analys visar tydligt hur tech-industrins argument om att ”reglering hindrar innovation” är både missvisande och farligt. I Sverige har debatten ofta präglats av samma argument, där både startups och etablerade tech-företag varnar för överreglering. Men genom att jämföra med sektorer som läkemedel och flyg blir det tydligt även ur ett svenskt perspektiv att reglering inte bara är nödvändigt utan också kan driva innovation snarare än att begränsa den. Svenska politiker och myndigheter borde därför se dessa exempel som en inspiration för att våga ta ett tydligare grepp om reglering av tech-sektorn.
Särskilt viktigt är Schaakes argument att en demokrati som kompromissar med sina värderingar för att konkurrera med totalitära system underminerar själva fundamentet den försöker skydda. Att i Sverige använda konkurrensen med Kina som ett argument mot striktare reglering är därför inte bara vilseledande utan också kontraproduktivt för vår egen demokratiska utveckling.
Artikeln belyser också det viktiga men underskattade faktumet att våra samhällens beroende av tech-jättarna är ett reellt säkerhetshot även i Sverige. Det är inte bara en fråga om personlig integritet eller ekonomiska intressen, utan om demokratins och samhällets grundläggande funktioner. Sverige har redan sett exempel på hur sårbar digital infrastruktur kan vara, som IT-skandalen hos Transportstyrelsen eller de ständiga utmaningarna kring säkerheten i offentlig sektor. Detta illustrerar vikten av att digital infrastruktur betraktas som en demokratisk resurs snarare än en kommersiell produkt.
De konkreta förslagen som Schaake presenterar är kloka och realistiska även för svensk politik: förbud mot kommersiell handel med persondata, kraftigt begränsad användning av ansiktsigenkänning, reglering av kryptovalutor och tydlig märkning av AI-produkter. Dessa åtgärder kan genomföras med politiskt mod och en tydlig vilja från både EU och Sveriges regering.
Slutligen är artikeln en kraftfull påminnelse om politikens ansvar även i Sverige. Demokratins försvar handlar inte bara om militär styrka och försvarsbudgetar, vilket ofta betonas i den svenska debatten, utan också om att ta kontroll över vår digitala infrastruktur. Schaakes bok och denna artikel bör fungera som en väckarklocka för svenska politiker, beslutsfattare och allmänheten. Det krävs mod, samordning och framför allt en tydlig medvetenhet om hoten för att värna demokratins framtid i Sverige och Europa.
En värld som de senaste åren kommit att domineras av tankar kring AI. Vi vill genom vår podd belysa olika aspekter av digitaliseringen idagFörst ut är Lina Cronquist, Digital idag
Under 2024 träder en uppsjö av nya digitala regelverk från EU i kraft. Här är allt du behöver veta som företagare. ”Det är viktigt att redan nu förstå vilka skyldigheter och rättigheter de nya regelverken innebär för just din verksamhet”, säger Carola Ekblad, expert på digital policy.
För att kunna navigera i regeldjungeln har Svenskt Näringslivs expert på digital policy, Carola Ekblad, författat två rapporter skrivna ur företagsperspektiv som går igenom centrala delar av regelverken. I rapporterna finns checklistor för hur man måste anpassa sin verksamhet utifrån de nya spelreglerna.
Som en del av EU:s övergripande strategi att skapa en gemensam datamarknad kommer lagstiftningarna Data Act, Data Governance Act och Open Data Directive.
Vad innebär Data Act, Data Governance Act och Open Data Directive?
– Dessa lagstiftningar kompletterar varandra, och har det gemensamma målet att öka tillgången till och användningen av data. Den bakomliggande idén är att fördela värdet av och nyttan med data mellan aktörerna i dataekonomin på ett bättre och mer rättvist sätt genom att öka tillgången och användning av data. På så sätt hoppas EU kunna stimulera innovation inom produkter och tjänster, säger Carola Ekblad.
Vilka branscher påverkas av de nya regelverken?
– De nya reglerna, särskilt Data Act, kommer att ha en betydande påverkan på företag som arbetar med produkter och tjänster som genererar data. Det gäller inte minst leverantörer av uppkopplade produkter och tjänster som hör ihop med sådana produkter. Företag kommer att behöva anpassa sina verksamheter för att uppfylla de nya kraven och skyldigheterna som införs genom Data Act.
We find that AI adoption is related to three epidemic effect mechanisms: 1) Indirect co-location in industrial and regional hot-spots associated to production of AI knowledge; 2) Direct exposure to sources transmitting deep AI knowledge; 3) Relational embeddedness in the AI knowledge network. The pattern of adoption identified is highly clustered and features a rather closed system of AI adopters which is likely to hinder its broader diffusion. This has implications for policy which should facilitate diffusion beyond localized clusters of expertise. Our findings also point to the need to employ a systemic perspective to investigate the relation between AI adoption and firm performance to identify whether appropriation of the benefits of AI depends on network position and social capital.
Regeringen tillsätter en AI-kommission för att stärka svensk konkurrenskraft. Ett viktigt steg för att bidra till utveckling och användning av artificiell intelligens (AI) i Sverige.
AI har stora möjligheter – ökad innovationsförmåga, stärkt konkurrenskraft, effektivare offentlig förvaltning och bättre välfärd. Det är potential som Sverige måste ta vara på, samtidigt som vi måste hantera riskerna.
– Regeringen beslutade igår att tillsätta en AI-kommission för att stärka svensk konkurrenskraft. AI-kommission ska göra en genomlysning av Sveriges förutsättningar – från utbildning och lagstiftning till hur vi attraherar internationellt riskkapital – så att Sverige kan vara med i matchen, säger statsminister Ulf Kristersson.
Många länder och företag satsar stort på att utveckla tekniker för AI. Sverige har möjlighet att spela en roll i den pågående utvecklingen och användningen av AI. Men det kräver att vi gör mer än vi gör i dag.
– Rätt använt kan AI bidra till ökad innovationsförmåga, stärkt konkurrenskraft, bättre välfärd och effektivare offentlig förvaltning. Vi måste säkerställa att Sverige tar vara på möjligheterna samtidigt som vi hanterar riskerna för att få ut den fulla potentialen med AI. Vi behöver konkreta förslag som leder till bättre förutsättningar för konkurrenskraftig, säker och etisk AI-utveckling i Sverige, både inom den offentliga förvaltningen och inom näringslivet, säger civilminister Erik Slottner.
AI-kommissionens uppdrag blir att analysera och komma med konkreta förslag om hur AI kan främja Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation.
AI-kommissionen ska bland annat
Analysera villkoren för att bland annat högre utbildning ska vara tillräcklig för att möta morgondagens behov inom AI-användning och AI-utveckling,
identifiera hur Sverige kan agera för att främja en konkurrenskraftig och säker AI inom EU och globalt,
föreslå hur Sverige ska kunna attrahera riskkapital och underlätta innovation för stärkt konkurrenskraft inom AI,
föreslå hur offentlig förvaltning kan effektiviseras genom att använda AI, och
analysera hur användning av AI kan påverka och främja Sveriges säkerhet och motverka otillbörlig påverkan på demokratin
Arbetet kommer att ledas av Carl-Henric Svanberg, tidigare bland annat VD och koncernchef för Ericsson och numera styrelseordförande för AB Volvo. Till kommissionen knyts ett antal ledamöter med olika kompetenser och erfarenheter. Utredningen ska redovisas senast den 1 juli 2025. AI-kommissionen kommer löpande hålla Regeringskansliet informerat om sitt arbete.
Övriga ledamöter i AI-kommissionen
De förordnade ledamöterna i AI-kommissionen är professor Fredrik Heintz, styrelseordförande Sara Mazur, global samhällspolitisk chef Nicklas Lundblad, digitaliseringschef Olof Hernell, direktör Martin Svensson, informationssäkerhetsspecialist Anne-Marie Eklund Löwinder, professor Sylvia Schwaag Serger, it-direktör Marcus Matteby, förbundsordförande Ulrika Lindstrand och chefredaktör Mathias Sundin.
