AI-agenter: Den nya maktfaktorn i svenskt ledarskap
AI-agenter förändrar arbetslivet i grunden. De kan fatta beslut, agera självständigt och samarbeta med andra agenter. För svenska chefer innebär det en ny roll som orkestrerare av både mänskliga och digitala resurser. Läs vår analys om hur AI-agenter påverkar ledarskap, etik och organisationer i Sverige.
Framtidsgurun Amy Webbs vision om “Living Intelligence” visar på en framtid där AI inte bara är verktyg, utan del av ett ekosystem som lär, anpassar sig och samexisterar med människan. Sverige har möjligheten att vara ledande – om vi vågar ta diskussionen, investera och sätta ramar för en ansvarsfull utveckling.
Från assistent till aktör: AI-agenternas intåg
AI-agenter är inte längre science fiction. De är här – och de förändrar allt. Till skillnad från traditionella AI-verktyg som ChatGPT eller Microsoft Copilot, kan dessa agenter sätta egna mål, fatta beslut, resonera och agera självständigt. Det handlar inte bara om verktyg – utan om digitala kollegor.
Conny Svensson, AI-expert på AI Sweden, beskriver dem som “allvetande sekreterare” som kan analysera data från ekonomi, HR och projektledning, identifiera trender och risker, och till och med boka tågbiljetter – allt utan mänsklig inblandning.
Multiagenter: När AI-agenter samarbetar
Nästa steg i utvecklingen är multiagenter – system där flera AI-agenter samarbetar för att lösa komplexa uppgifter. Amy Webb, amerikansk tech-guru och futurist, förutspår att dessa system kommer att förändra organisationer i grunden genom att fatta beslut, dela ut uppdrag och fördela resurser utan mänsklig styrning.
AstraZeneca använder redan multiagenter för att snabba på läkemedelsutveckling, där agenterna självständigt arbetar fram hypoteser, genomför forskning och koordinerar arbetet inom organisationen.
Sverige i AI-agenternas tidevarv
Sverige har ett försprång – men beredskapen är ojämn
Tack vare landets digitala infrastruktur, 5G‑utbyggnad och ekosystem som AI Sweden har Sverige ovanligt goda förutsättningar att bli ett testbäddsland för agentteknik. Samtidigt visar en enkät från tidningen Chef (mars 2025) att bara en fjärdedel av cheferna idag använder AI aktivt i sitt dagliga arbete, och sju av tio saknar en uttalad AI‑strategi. Skillnaden mellan pionjärerna och majoriteten riskerar därför att växa.
Regler som måste omsättas i praktik
EU:s AI‑förordning (AI Act) trädde i kraft i augusti 2024. Senast den 2 augusti 2025 ska Sverige ha utsett tillsyns‑ och klagomålsmyndigheter och antagit nationella riktlinjer. Myndigheter och företagsnätverk efterfrågar därför tydlig vägledning. AI Sweden och Almi har redan lanserat en öppen mikrokursserie – AI Act Redo – för att stötta små och medelstora företag.
Fler perspektiv krävs än tekniksektorns
Fackförbund som IF Metall och Unionen lyfter frågor om arbetsmiljö, kompetensutveckling och ansvarsfördelning när agenter fattar beslut som tidigare låg på människor. LO‑strategen Cyrene Martinsson Waern varnar för “techno‑feodalism” om insynen i agenters beslutslogik är otillräcklig. En levande social dialog är därför avgörande för legitimiteten.
Pilotprojekt som pekar ut vägen – och visar fallgropar
Kommunal sektor: 55 kommuner och regioner utvecklar en gemensam digital assistent som ska svara på enklare medborgarfrågor och avlasta handläggare – men projektet kämpar med krav på öppenhet och språklig jämlikhet.
Industri: Volvo, Saab och Ericsson driver ett Vinnova‑finansierat förstudieprojekt om industriella multi‑agent‑system för kvalitetskontroll och logistik. De första testerna visar tidsvinster, men också att datakvalitet blir en flaskhals.
Transport: Inom programmet Avancerad digitalisering testas “Dialog med lastbilar” – en situationsmedveten agent som ger föraren realtidsråd. Första piloten pekar på ökad säkerhet, men även risk för “alert fatigue” om agenten larmar för ofta.
Politiska prioriteringar på gång
AI‑kommissionens färdplan (SOU 2025:12) föreslår regulatoriska sandlådor för autonoma agenter i riskfyllda miljöer och ett nationellt kompetenslyft för ledare. Regeringen väntas presentera en handlingsplan hösten 2025 som kombinerar innovationsstöd med satsningar på branschspecifika omställningsprogram.
Amy Webb om “Living Intelligence” – en ny vision för AI-agenter
Den amerikanska framtidsgurun Amy Webb för fram idén om “Living Intelligence” – en sammansmältning av AI, sensorer och bioteknik som skapar system som lär sig, anpassar sig och utvecklas över tid. Amy Webb förutspår att vi kommer att interagera med olika typer av agenter:
- PLAMs (Personal Large Action Models): personliga AI-agenter för vardagsbeslut och automatisering.
- CLAMs (Corporate LAMs): AI-agenter för affärsoptimering och strategi.
- GLAMs (Government LAMs): offentliga AI-system som stöd för policyutveckling och myndighetsarbete.
Sverige, med sin digitala infrastruktur och innovationsklimat, har utmärkta förutsättningar att tillämpa dessa modeller. PLAMs kan användas inom hälso- och sjukvård för skräddarsydd behandling, CLAMs i industrin för logistik och produktion, och GLAMs inom kommuner och statliga verk.
Amy Webb betonar dock vikten av att förstå konvergensen mellan teknologier. En ensidig AI-fokus riskerar att missa synergierna mellan AI och biologisk data, vilket är centralt för “levande” intelligens.
Chefens nya roll: Från beslutsfattare till orkestrerare
Med AI-agenter som kan fatta beslut och agera självständigt förändras chefens roll. Istället för att vara den som fattar alla beslut blir chefen en orkestrerare som koordinerar mänskliga och digitala resurser.
Chefer måste kunna hantera risker och säkerställa att AI-agenter agerar i linje med organisationens värderingar och mål. Detta kräver nya kompetenser inom etik, teknikförståelse och förändringsledning.
Etiska och juridiska utmaningar
Användningen av AI-agenter väcker viktiga frågor: Vem är ansvarig om en AI-agent fattar fel beslut? Hur säkerställer organisationer transparens och ansvarstagande?
EU:s AI-förordning är ett första steg, men tillämpningen måste anpassas till verkligheten med autonoma agentnätverk. Sverige behöver nationella riktlinjer för säker och etisk AI-användning.
Rekommendationer för svenska beslutsfattare
- Utbildning och kompetensutveckling: Investera i chefsutbildningar för AI och agentbaserade system.
- Etiska riktlinjer: Etablera nationella normer för AI-agenters handlande.
- Regelverk och styrning: Anpassa lagstiftningen för att inkludera ansvarsfördelning mellan människa och maskin.
- Innovation och experimentering: Skapa sandlådor för test av multiagent-teknik.
- Tvärvetenskaplig forskning och samverkan: Stöd projekt som integrerar AI, bioteknik och sensorteknik.
/Peter Sandberg
