Från AI-drivna diagnoser till smarta sensorer – så formas vårdens framtid
Svensk hälso- och sjukvård står inför en digital revolution, där innovativ teknik och lärdomar från pandemin snabbt förändrar spelplanen. Telemedicin och artificiell intelligens (AI) skapar redan nu helt nya möjligheter, men utmanar samtidigt befintliga strukturer. Har Sverige vad som krävs för att leda den digitala vårdrevolutionen? frågar sig Lars Lundberg, grundare av ThinkAI.
Pandemins digitala genombrott – en ny standard för vården?
Pandemin blev startskottet för digital vård i Sverige. Plattformar som Kry, Min Doktor och regionernas egna appar, såsom Stockholms “Alltid Öppet”, blev på kort tid självklara alternativ för miljontals svenskar. För invånare i glesbygden är telemedicin inte bara ett bekvämt alternativ – utan ofta den enda möjligheten till snabb vård. Digitaliseringen har potentialen att göra vården mer jämlik och tillgänglig över hela landet och inte ett ”postkodlotteri”, som det är idag.
Men framgången väcker frågor om hållbara finansieringsmodeller. Digitala och fysiska vårdbesök riskerar att hamna i konkurrens snarare än att komplettera varandra. Sverige behöver hitta modeller där digital vård blir en integrerad och hållbar del av vårdsystemet, med patienten i fokus.
AI: När datorer ser mer än läkare
Artificiell intelligens förändrar radikalt hur sjukdomar upptäcks och behandlas. På Karolinska Universitetssjukhuset identifierar AI cancer på mammografibilder med en precision som ofta överträffar mänskliga specialister. Samtidigt möjliggör AI-baserad fjärrövervakning bättre hantering av kroniska sjukdomar som diabetes och hjärtsvikt, vilket minskar akutbesök och ökar patienternas livskvalitet.
– För att maximera AI:s potential behövs ökad samverkan mellan vård, forskning och teknikföretag. Starka nationella initiativ som Hälsodata Sverige kan bidra genom säker och effektiv datadelning mellan regioner och akademi, säger Lars Lundberg.
Skräddarsydd vård – medicinens nästa kapitel
Precisionsmedicin, individanpassad behandling baserad på genetisk profilering, förändrar redan nu cancervården i Sverige. Snabbare processer för godkännande och finansiering av nya behandlingar är avgörande för att Sverige ska gå i takt med utvecklingen. Trots höga initiala kostnader innebär dessa metoder långsiktiga besparingar genom effektivare behandlingar.
Folkhälsodata i realtid – nyckeln till proaktiv vård
Användningen av smarta sensorer som aktivitetsarmband och smartklockor växer snabbt och ger svenskar nya möjligheter att följa sin egen hälsa. Dessa data, kombinerade med AI, kan skapa avancerade varningssystem för att förutse och förebygga sjukdomsutbrott – något som pandemin visade behovet av.
Lärdomar från Finland – Kanta visar vägen
I vårt östra grannland har man redan etablerat en hetäckande digital infrastruktur genom Kanta-tjänsterna. Sedan 2010 samlar Kanta alla elektroniska patientjournaler, e-recept och bildarkiv i en nationell plattform som följer individen oavsett vårdgivare.
MyKanta (Omakanta) gör det möjligt för varje medborgare att logga in med en stark e-identitet och själv lägga in data från sina uppkopplade hälsomätare – exempelvis vikt, puls, blodtryck och blodsocker – antingen manuellt eller via appar som skickar data direkt från smarta klockor och sensorer.
Helhetssyn för vården. När individen ger samtycke visas den egenrapporterade hälsodatan i samma vy som laboratorievärden och diagnoser, vilket ger läkare en rikare och kontinuerlig bild av patientens hälsa och möjliggör tidigare och mer träffsäkra insatser.
Sekundär användning för forskning och näringsliv. All primärdata anonymiseras och tillgängliggörs via myndigheten Findata enligt lagen om sekundär användning av social- och hälsodata. Forskare och start-ups får därmed tillgång till högkvalitativa datamängder i säkra analysmiljöer – utan att röja individers identitet – vilket accelererar AI-utveckling och innovation.
Försprång inför European Health Data Space (EHDS). Finland prioriterar fortsatt utveckling av Kanta för att uppfylla de europeiska kraven på datakvalitet och interoperabilitet under 2025.
Vad kan Sverige lära?
– Nationell standardisering, tydlig lagstiftning för sekundärdata och en separat tillståndsmyndighet har gett Finland ett innovationsklimat där både vård och näringsliv vinner. Genom att bygga vidare på initiativ som Hälsodata Sverige kan vi skapa ett ”svenskt Kanta” – en plattform där medborgare, vård och företag möts på ett säkert, datadrivet sätt, anser Lars.
Utmaningar: Balansen mellan innovation och integritet
Trots digitaliseringens potential uppstår stora utmaningar kring integritet och datasäkerhet. GDPR erbjuder starkt skydd, men Sverige måste hitta vägar för säker och effektiv delning av anonymiserade patientdata för forskning och utveckling. Att garantera digital inkludering är också avgörande. Fysiska vårdombud och utbildningsinitiativ kan säkerställa att äldre och socioekonomiskt utsatta inte lämnas efter.
Sveriges vägval avgör framtiden
– Sverige står inför ett kritiskt vägval. Förutsättningarna för ett ledarskap inom digital hälso- och sjukvård finns, men det kräver modiga beslut och snabba insatser. Nyckeln ligger i nationell samordning, snabbare regelverk och hållbara finansieringsmodeller som möjliggör innovation. Lyckas vi med detta kan Sverige bli en förebild för framtidens vård, berättar Lars.
Med rätt lagstiftning, interoperabla plattformar och en kultur som premierar datadriven innovation har Sverige alla möjligheter att ta täten. Finland visar att det är möjligt – frågan är om vi vågar ta nästa steg.
AI-agenter förändrar arbetslivet i grunden. De kan fatta beslut, agera självständigt och samarbeta med andra agenter. För svenska chefer innebär det en ny roll som orkestrerare av både mänskliga och digitala resurser. Läs vår analys om hur AI-agenter påverkar ledarskap, etik och organisationer i Sverige.
Framtidsgurun Amy Webbs vision om “Living Intelligence” visar på en framtid där AI inte bara är verktyg, utan del av ett ekosystem som lär, anpassar sig och samexisterar med människan. Sverige har möjligheten att vara ledande – om vi vågar ta diskussionen, investera och sätta ramar för en ansvarsfull utveckling.
Från assistent till aktör: AI-agenternas intåg
AI-agenter är inte längre science fiction. De är här – och de förändrar allt. Till skillnad från traditionella AI-verktyg som ChatGPT eller Microsoft Copilot, kan dessa agenter sätta egna mål, fatta beslut, resonera och agera självständigt. Det handlar inte bara om verktyg – utan om digitala kollegor.
Conny Svensson, AI-expert på AI Sweden, beskriver dem som “allvetande sekreterare” som kan analysera data från ekonomi, HR och projektledning, identifiera trender och risker, och till och med boka tågbiljetter – allt utan mänsklig inblandning.
Multiagenter: När AI-agenter samarbetar
Nästa steg i utvecklingen är multiagenter – system där flera AI-agenter samarbetar för att lösa komplexa uppgifter. Amy Webb, amerikansk tech-guru och futurist, förutspår att dessa system kommer att förändra organisationer i grunden genom att fatta beslut, dela ut uppdrag och fördela resurser utan mänsklig styrning.
AstraZeneca använder redan multiagenter för att snabba på läkemedelsutveckling, där agenterna självständigt arbetar fram hypoteser, genomför forskning och koordinerar arbetet inom organisationen.
Sverige i AI-agenternas tidevarv
Sverige har ett försprång – men beredskapen är ojämn
Tack vare landets digitala infrastruktur, 5G‑utbyggnad och ekosystem som AI Sweden har Sverige ovanligt goda förutsättningar att bli ett testbäddsland för agentteknik. Samtidigt visar en enkät från tidningen Chef (mars 2025) att bara en fjärdedel av cheferna idag använder AI aktivt i sitt dagliga arbete, och sju av tio saknar en uttalad AI‑strategi. Skillnaden mellan pionjärerna och majoriteten riskerar därför att växa.
Regler som måste omsättas i praktik EU:s AI‑förordning (AI Act) trädde i kraft i augusti 2024. Senast den 2 augusti 2025 ska Sverige ha utsett tillsyns‑ och klagomålsmyndigheter och antagit nationella riktlinjer. Myndigheter och företagsnätverk efterfrågar därför tydlig vägledning. AI Sweden och Almi har redan lanserat en öppen mikrokursserie – AI Act Redo – för att stötta små och medelstora företag.
Fler perspektiv krävs än tekniksektorns Fackförbund som IF Metall och Unionen lyfter frågor om arbetsmiljö, kompetensutveckling och ansvarsfördelning när agenter fattar beslut som tidigare låg på människor. LO‑strategen Cyrene Martinsson Waern varnar för “techno‑feodalism” om insynen i agenters beslutslogik är otillräcklig. En levande social dialog är därför avgörande för legitimiteten.
Pilotprojekt som pekar ut vägen – och visar fallgropar
Kommunal sektor: 55 kommuner och regioner utvecklar en gemensam digital assistent som ska svara på enklare medborgarfrågor och avlasta handläggare – men projektet kämpar med krav på öppenhet och språklig jämlikhet.
Industri: Volvo, Saab och Ericsson driver ett Vinnova‑finansierat förstudieprojekt om industriella multi‑agent‑system för kvalitetskontroll och logistik. De första testerna visar tidsvinster, men också att datakvalitet blir en flaskhals.
Transport: Inom programmet Avancerad digitalisering testas “Dialog med lastbilar” – en situationsmedveten agent som ger föraren realtidsråd. Första piloten pekar på ökad säkerhet, men även risk för “alert fatigue” om agenten larmar för ofta.
Politiska prioriteringar på gång
AI‑kommissionens färdplan (SOU 2025:12) föreslår regulatoriska sandlådor för autonoma agenter i riskfyllda miljöer och ett nationellt kompetenslyft för ledare. Regeringen väntas presentera en handlingsplan hösten 2025 som kombinerar innovationsstöd med satsningar på branschspecifika omställningsprogram.
Amy Webb om “Living Intelligence” – en ny vision för AI-agenter
Den amerikanska framtidsgurun Amy Webb för fram idén om “Living Intelligence” – en sammansmältning av AI, sensorer och bioteknik som skapar system som lär sig, anpassar sig och utvecklas över tid. Amy Webb förutspår att vi kommer att interagera med olika typer av agenter:
PLAMs (Personal Large Action Models): personliga AI-agenter för vardagsbeslut och automatisering.
CLAMs (Corporate LAMs): AI-agenter för affärsoptimering och strategi.
GLAMs (Government LAMs): offentliga AI-system som stöd för policyutveckling och myndighetsarbete.
Sverige, med sin digitala infrastruktur och innovationsklimat, har utmärkta förutsättningar att tillämpa dessa modeller. PLAMs kan användas inom hälso- och sjukvård för skräddarsydd behandling, CLAMs i industrin för logistik och produktion, och GLAMs inom kommuner och statliga verk.
Amy Webb betonar dock vikten av att förstå konvergensen mellan teknologier. En ensidig AI-fokus riskerar att missa synergierna mellan AI och biologisk data, vilket är centralt för “levande” intelligens.
Chefens nya roll: Från beslutsfattare till orkestrerare
Med AI-agenter som kan fatta beslut och agera självständigt förändras chefens roll. Istället för att vara den som fattar alla beslut blir chefen en orkestrerare som koordinerar mänskliga och digitala resurser.
Chefer måste kunna hantera risker och säkerställa att AI-agenter agerar i linje med organisationens värderingar och mål. Detta kräver nya kompetenser inom etik, teknikförståelse och förändringsledning.
Etiska och juridiska utmaningar
Användningen av AI-agenter väcker viktiga frågor: Vem är ansvarig om en AI-agent fattar fel beslut? Hur säkerställer organisationer transparens och ansvarstagande?
EU:s AI-förordning är ett första steg, men tillämpningen måste anpassas till verkligheten med autonoma agentnätverk. Sverige behöver nationella riktlinjer för säker och etisk AI-användning.
Rekommendationer för svenska beslutsfattare
Utbildning och kompetensutveckling: Investera i chefsutbildningar för AI och agentbaserade system.
Etiska riktlinjer: Etablera nationella normer för AI-agenters handlande.
Regelverk och styrning: Anpassa lagstiftningen för att inkludera ansvarsfördelning mellan människa och maskin.
Innovation och experimentering: Skapa sandlådor för test av multiagent-teknik.
Tvärvetenskaplig forskning och samverkan: Stöd projekt som integrerar AI, bioteknik och sensorteknik.
Regeringen har nu skickat ut AI-kommissionens färdplan på remiss – ett helhetsgrepp med 75 konkreta förslag för att driva AI-utvecklingen framåt i Sverige
Viktiga fokusområden:
Infrastruktur & energi: Säkerställa fossilfri el och datacenter med EU-/nationell övervakning.
Telekom & beräkningskraft: Utbyggnad av 5G, superdatorer och öppna molnframställningar, inklusive EU-stödda AI Factory.
Data & styrning: Dragkraft för datadelning mellan myndigheter, revidering av GDPR och offentlighetslagen samt etablering av en AI‑verkstad för offentlig sektor.
Kompetens & innovation: Kompetenslyft för alla, satsningar på AI-forskning och riskkapital samt tydlig digital ledning och strategisk AI-politik.
Artificiell intelligens (AI) väcker oro och nyfikenhet. Kommer AI att ta våra jobb? I denna tankeväckande bok tar sig forskaren Magnus Lodefalk an denna fråga – och de många delfrågor som frågan egentligen består utav. Med hjälp av historiska exempel och dagsaktuell forskning diskuterar Lodefalk vilka jobb som kan försvinna med AI:s intåg, men också vilka typer av jobb som kan uppstå. Vad som skiljer AI från andra teknikers intåg är att den kan användas för att utföra kognitiva arbetsuppgifter. I boken diskuteras därför hur AI generellt sett kan förmodas påverka nästan alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll. Det görs genom att dissekera vad AI, och vad jobb, faktiskt är. Redan här kan konstateras att AI kan användas för att ersätta mänskliga förmågor eller för att förstärka desamma – det beror på hur man väljer att utveckla och använda tekniken. Och det, skriver Lodefalk, är i sin tur upp till oss. I denna bok görs en pedagogisk översyn av forskningsläget gällande AI och arbetsmarknaden. Dessutom innehåller boken konkreta verktyg till dig som vill ha svar på hur AI-exponerat ditt yrke egentligen är.
Den pågående framväxten av en ny generation artificiell intelligens (AI) väcker frågor om hur långt automatiseringen av mänskligt arbete kan gå. AI-modeller kan idag användas till allt från enklare uppgifter som rutinartade kundtjänstärenden till mer komplexa som att bistå vid medicinsk diagnostik. Trots att fältet inte är nytt har de senaste årens förbättringar inom datorkraft, den ökade tillgången till stora datamängder och utvecklingen av algoritmer för maskininlärning lett till en renässans på AI-området. Tidigare teknikskiften såsom den industriella revolutionen eller utvecklingen av internet har ofta varit förknippade med produktivitetsökningar, men historien lär oss att det kan ta tid för sådana effekter att realiseras i ekonomin. I den här rapporten undersöker Magnus Lodefalk, Erik Engberg och Aili Tang hur AI kan användas i offentlig sektor och hur utvecklingen kan komma att påverka produktiviteten och arbetskraftsbehovet. Författarna finner att AI-användningen i offentlig sektor har ökat från låga nivåer och att tillämpningarna oftast rör stödverksamhet och administration, snarare än välfärdens kärnuppgifter. Även i framtiden väntas AI-teknikers tillämpbarhet skilja sig kraftigt åt mellan olika yrken i offentlig sektor, där yrkesroller som exempelvis planerare, utredare eller kommunikatörer framstår som betydligt mer tillämpliga för AI än kriminalvårdare, poliser eller undersköterskor. Författarna finner att användandet av AI i offentlig sektor kan bidra till att höja produktiviteten och möta behovet av arbetskraft, men betonar att det behövs en långsiktigt vägledande strategi och ett tydligt ledarskap som tar hänsyn till risker och undanröjer onödiga hinder.
